Aftonbladet – 29 juli 1848, sida 3

klarare dag deres trångsnthet, som blygas vid att vara tysker för att efteräpa engelsmännen. Månne en ergelsman npågonsin förneter sin nationalitet eller antager det minsta af ett utländskt skick, i hvilket land han än må vistes? Men tyskerna äga inged ratfosslitet; hur kunna de dä bibehålla någon? Som en nation af fulla 30 millioner mennisckor, skulle tyskarna emedlertd kunna vera lika sjelfständiga och oberoende, som fransmännen, spaniorerna eller epgelsmännen. Den engelska patioren är otvifvelaktigt den första påsjorden — ingen kam neka det) anmärkte italienaren. Visserligen i materielt bärsecnde,, svarade Dou bly; men det ges två slogs storhet — materiel och in ellektuel. Den åtta föt långa jette, som väcker den råa massans förvåning på en småstadsteater, är utan tvifvel en stor man. Den epgelska nationen karakteriserer gin egen storhet gecom sin beundran för sll enran materiell storhet. En engelsman respekterar ivgen intellektuel storhet, emedan den är främmende för honom. Han hedrar ingen tslang, ingen vetensksp, ingen konst, ingen intelligent förmåga, utsn blott resultafel af densamma — resultatet i — penningar. Tvärtom beundrar och bedrar han mesteriel ttorbet, den må vara hur sndelös fom helst. En stor förmögenhet, en stor exe, en stor ost, ett stort skepp, et erort svin, en stor Tussinkaka, en stor vot:esmelon, en stor bogere; all storhet af delta sleg Iinterresserar epgelsmennen, förutsatt likväl att oxen eller csten 0. s v. är exgelsk. I följd häraf har bar icke allenast intet keg!epp Om råcon inteliektuel storbet; den företommer honom tvärtem löjlig — så framt icke perning:r kunna förvärfvas dermed. Om Menniskon:s Sonp stode upp och uppenbar rade sig i England, utsn ett ekipege med iyra här ster och utan att vara rekommenderad hos Rothskild, skulle hen icke viona någons uppmärksambet, anmärkte sigtora Mecttro. (Forts. följar.j rp