Aftonbladet – 29 juli 1848, sida 3

POSTECRIPTURE Samt!ige Riksstånden hafva i dag haft plena. Frågan om ett understöd af staten för en jernvägsanläggning mellan Örebro och Hult har i dag förevarit på riksdagen hos Adeln, Borgareoch Bondestånden, och utgjort föremål för serdeles lifliga debatter. Hos Adeln är diskussionen ännu ej slutad, då tidningen lägges under pr:ssen. Många talare yttrade sig först angående formfrågan. I sakfrågan gjorde grefve Anckarsvärd i ewt långt föredrag en skarp opposition emot förslaget. Afven kommerserådet B. Rosenblad motsatte sig detsamma. För saken deremot yttrade sig i ett lärgre föredrag grefve Adolf v. Rosen, som sökte gendrifva de gjorda invändningarne, samt hr statsrådet Gripenstedt. Öfverläggningen i denna sak slutas förmodligen icke förr än sent i afton. — Hos Prestesltåndet lades Konstitutionsutskotlets förslag till förändring af 56 och 31 SS Regeringsformen till grundlagsenlig hvila. Derefter började. ståndet diskutera skattejemkningsfrågan. Doktor Thomander hade skriftligen afgifvit sitt yurande i detta ämnt; han irskränkte sig till det medlingsförslag, att småpersedlarne måtte förvandlas i penningar. Längre gick ej heller doktor Sandberg. Doktor Gumelius och prosten Carlander biföllo utskottets förslag. Förslagets motståndares, biskop Hallströms, doktor Stenhammars, lektor Wel!mans m. fl. anmärkningar gällde i första rummet det formella af saken. :Tvenne punkter af betänkandet återremitterades. Plenum fortsättes på eftermiddagen. — Borgareståndet har med en mindre, af herr Lagergren föreslagen förändring, med 33 ja mot 19 nej bifellit Statsutskottets utlåtande i jernvägsfrågan, d. v. s. att understödet må lemnas. De flesta af ståndets. ledamöter deltogo i diskussionen. De som gjorde det största motståndet voro hrr Schartau och Kock. — Då Borgareståndet uti onsdagens plenum genomgick det s. k. Skatteförenklingsförslaget, eller Statsutskottets utlåtande JM 242, uppstod diskussion öfver 2:dra punkten, hvaruti tillstyrkes bifall till Kongl. Maj:ts förslag, som afser att ytterligare lätta förvärfvandet af skatterätt till kronohemman. Hr Lage-gren ansåg punkten böra äterremitteras, på grund af framställd anmärkving att icke närmare fanns bestämdt det tidsmoment, hvarifrån äganderätten skulle anses förvärfvad. Tvekan kunde uppstå, om den skulle beräknas från den dag, då Konduodgens Befallningshafvande godkänt ansökningen, eller från den, då skatteköpeskillingen blifvi: till fullo betald. Hrr Kock, Norin, Thorn, Wedberg, Schartau, Indebetou m. fl. talade åter för bifall och ansägo anmärkningen icke af den betydenhet, att hela frågans framgång borde derföre sättas på spel. Hr Lagergren ogillade 3:dje punkten, deruti alla ordinarie räntors förvandling till penningar tillstyrkas. Staten ägde icke rätt att, utan räntegifvarnes hörande, företaga en sådan, möjligen äfven framdeles för staten menlig åtgärd. Man hade då heldre bordt besluta, att blott ae smärre persedlarne, hvilka icke få betalas in natura, skola förvandlas i penningar. men de öfriga sammanföras