Aftonbladet – 26 juli 1848, sida 3

NV BH FP RA ARVAMA of MISSAT VW SARA. maren äro valberättigade: 1:0 De som äga, eller med stadgad åborätt eller såsom fideikommiss innehafva fast egendom, uppgående i mantal utöfver ett helt hemman, eller i uppskat!ningsvärde med mindre hemmantal eller utan sådant till 8000 rdr rgs. Anm. Det synes orimligt, aut man skall få deltaga i omedelbara val för 4 Y,, hemman, om fet är värdt blott 5 å 4000 rår, men icke för ett halft, om det är värdt 46 å 20,000 rdr. 2:0 De som för årlig inkomst af bergseller jordbruk, handel, fabriksrörelse, handtverk eller annat yrke, eller af embet, tjenst, annan allmän befattning eller pension, skatta för minst 800 rdr rgs. Anm. Den embetseller tjensteman. som ej har årlig inkomst af 800 rdr, bör ej vara berättigad att deltaga i omedelbara val, mer än hvar och en annan, som ej äger sådan inkomst. 6 17. Vid alla val äga de valberättigade hvardera lika röst. Anm. Röstning per capita är allestädes antagen, äfven uti Norge. Det vore besynnerligt om den endast i Sverige skulle vara olämplig vid elektorsval. S 48 (angår den graderade skalan för la 1det) uteslutes. S 20 (angår den graderade skalan för städerne) uteslutes. S 214. Valrätt, som grundar sig på hemmantat — — — är skattskrifven. Ager elier innehafver någon egendom inom flera valdistrikter, mi hemmantalet eller värdet sammanläggas, om valrätt efer 435 6 derigenom vinnes, och sökte egaren eller innehafvaren i den ort der största hemmantalet eller värdet finnes. Ar hemmantalet eller väadet lika, äge han rätta ä hvilkendera orten han vill. S 22 (angår valrätts utöfning å flera ställen) uteslutes. S 22. (Ny) Ej må någon wöfva valrätt på mer än ett ställe. Vill den, som är berättigad att deltaga i omedelbart val å landet, hellre utöfva sin valrätt vid elektorsva!, eller vid riksdagsmannaval i stad. om han der är boende, vare det honom 0obetaget. Aim. Dubbel valrätt bör aldrig kunna äga rum. Det är personen, som röstar, och den är blott en. S 23 (angår rösträtt efter serskilda grunder) wteslutes. S 24 (angår dubbel rösträtts utöfning) uteslutes. s 34. Den som är valbar till riksda.sman i andra kammaren, är ock till ledamot i första kammaren valbar, då han uppnått 35 års älder. Anm. Skilnaden emellan de båda kamrarne synes ej böra vara någon annan, än att första kammarens ledamöter hafva en mognare ålder och utöfva sina funktioner under en längre tid. S 32. Vid val till riksdagsman i första kammaren skola de väljande ej vara inskränkta till visst distrikt, utan äga frihet att dertill utse hvilken svensk man som helst, enligi hvad uti 8 8 sägs. S 33. Om riksdagsman försättes i omyndighetstillstånd eller nödgas sin egendom — — — skall hans riksdagsmannabefattning genast uppböra. S 47. Till den valnimnd, som har att verkställa riksdagsmannaval till första kammaren, skola i hvarje länsdistrikt de valberättigade afdelmingarne utse, inom hvilkendera afdelningen som helst, den medelbart väljande fjorton, och den omedelbart väljande tio ledamöter, samt de städer inom länet, som hafva egen jurisdiction, bland dessa städers invånare, sex ledamöter, om folkmängden i länets städer utgör mtnst 6000, och tre om den ej dertill uppgår. Der st inom länet — — — hafva att utse. Å Nämndens ledamöter — — — i vissa fall kan äga rum. Valprotokollerne — — — behörigen kungöre. S 51. Ledamöterne i valnämnd skola rösta — — — på en gång. Den på hvilken mer än hälften af nämndens närvarande ledamöter rös:ar, är till riksdagsman vald. Varda åter rösterne så delade — — — anses behörigen vald. S 407. Förslag må af riksdagsman — — — framställas inom loppet af en månad efter den dag, då konungen afgifvit sin proposition om statsverkets tillstånd och behof. Sedermera må — — — omedelbarligen föranledas. S 143. Utsköotts betänkande öfver fråga af allmän beskaffenhet skall, ehvad utskottet är al endera kammaren eller af båda tillsatt, i begge kamrarne för ärendets afgörande föredragas. Betänkanden från kamrarnes gemensamma utskott föredragas först i den :andra kammaren, och betänkande från utskott som blott den ena kammaren tillsatt, först i denna. Anm. Sakernas natur!iga gång är den, att alla frågor först förekomma i den talrikare (andra) kammaren och sedan värmare pröfvas af det mindre antal mera mognade och i sådane frågors behandling och bedömande mera erfarne män, som finnas i första kammaren. g 424. Förslag tillstiftande, ändring eller uppbäfvande af grundlag, hvarom fråga endast — — — förkastas, men ej slutligen antages. Kunne ej kamrarne om beslut åsämjas, förfaller frågan för den riksdagen, derest den icke var af konungen väckt och någondera kammaren hans förslag bifaller. I denna sednare händelse, så ock då kamrarne äro om bifall till ett förslag ense, skall det å nästa lagtima riksdag ånvo pröfvas. Varder förslaget dervid inom båda kamrarne, medelst bifall af mer än hälften utaf hvarderas samtlige ledamöter, antaget, blifver det riksförsamlingens beslut. Derest ett sådant förslag, sedan det vid två på hvarandra följande riksdagar g-nom endera kammarens afslag förfallit, under tredje riksdagen oförändradt åter förekommer, och detsamma äfven då af blott endera kammaren antogs, skall deröfver sålunda omröstas, att, i båda kamrarne, den kammarens beslut, som bifallit förslagst, utgör jaoch den kammarens, som förkastat detsamma, utgör nej-proposition; kommande det, som dervlid erhåller de flesta sammanräknade rtösterne, att gälla såsom riksförsamlingens beslut. För att vid sädan omröstning — — — — öppnas och afgör frågan. Anm. Denna förändring synes vara af stor nödvändighet, emedan, densamma forutan, ail slags framtida förbättring af grundlagarne skulle, genom endera kammarens motstånd, knnna göras nära nog omöjlig. I alla händelser är konungen, genom dess veto, i tillfälle att förekomma, det onyttiga ell:r skadliga förändringar i grund!agarne vidtagas. S 495. Derest rågot förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af efvil-, kriminaloch kyrkolag, sedan det vid två på hvarandra följande riksdagar g.nom endera kammarens afslag förfallit, under tredje riksdagen oförändradt åter förekommer, och detsamma åfven då af blott endera kammaren antagas, skall deröfver sålunda mn Lr sto os sam I 194 R särpg