Aftonbladet – 26 juli 1848, sida 3

LIV HG ILUPIETDLESLavEU ILE, Ha TIUL mall via UCnHaUUnRUugen deräf vill undvika :grundlagsvidrighet endast kan efter nu skedd diskussion behandlas efter 81 S regeringsormen och 29 riksdagsordningen och sålunda blifva hvilande, hvadan jag. i följd af min skyldighet, att vaka öfver grundlagens helgd, måste ti!lstyrka talmannen att vågra proposition på återremiss för hehandling i sammanhang med den nådiga propositionen af nägra serskilda tankar, dem ståndet kan vilja antaga som sina gemensamma eller att meddela proposition ledande till någon annästa riksdag. Talmannen förklarade härefter, att då han i denna sekreterare uttryckt, kunde talmannen på grund af mening sekreteraren lemnat, icke göra annat än att vägra proposition på återremiss, så vida ståndet denna sin yttrade mening vidhöll och att för den I händelse att ståndet icke gillade talmannens berörde förfarande, frågan om densammas enlighet elier stridighet med grundlagens föreskrifter, finge till konstitutionsutskottet hänvisas, och då på framunder diskussionen yttrad önskan om återremiss, uppsattes, justerades och anslogs voteringsproposition. Vid härefter anställd votering utföllo rösterna med: Ja— 30. Nej—353. I följd hva-af målet förklarades hvilande och till konstitutionsutskottets utlåtande i fråga om lagenligheten af talmannens förfarande bänvist. Emot beslutet reserverade sig vice talmannen Nils Persson, f. talmannen Anders Ericsson, förre vice talmannen Per Ericsson; Per Sahlström, från Stockholms län; Johan Jacob Rutberg, från Norrbottens; Anders Persson, från Örebro; Ephraim Larsson, från Elfsborgs; Nils Strindlund och Per Mattsson från Westernorrlands; Nils Fr. Husberg, från Södermanlands; Per Persson, från Örebro; Eric Andersson, från Stora Kopparbergs; Per Haraldsson, från Elsborgs: Anders Johansson och Jöns Ersson. från Wermlands: Eric Persson, från Gefleborss. samt Johan Persson och Gustaf Jobanssoa från Kronobergs län. 50 Vördsamt memorial! När Konstitutionsutskottets memorial, rörande den sedan sista riksdag hvilande fråga, huru med afseende på 56, 84, 82 och 83 SY Regeringsformen fö:slag till förändiingar i grundlaga:na hos Riksens Ständer vid afgörandet böra behandlas, den 9 sisilidne Juni hos Riksens Ständer föredregs, blef detsamma af högv Presteståndet och det hedervärda Bon:eståndet alldeies ogilladt, men af höglofl. Ridderskapet och Adeln och det vällofl. Borgareständet tiil Konstitutionsutskottet med anmärkningar äterförvisadt. Ehuru utskottets afgifna förslag således alldeles är förfallet, och frågan för denna riksdag a!gjord, har dock utskottet af de återremisse:ta åtlöljande anmärkningarne funnit anledning att med ew nytt förslag till Riksens Ständer inkomma, så mycket heldre som de i detta afseende saknade föreskrifter utgöra en brist af ganiska vädlig egenskap för våra grundlagars bestånd. Det förslag, som i följe häraf nu aflemnas, kommer sålunda att. säscm vid denna riksdag utarbetadt, endast läggas på bordet för att vid nästkommande riksdag tilt afgörande upptagas; och lära Riksens Ständer sjelfve tydligen inse, att derest bland de gjorda eliter ännu under loppet tillgörande projekt till förbättringar i grundlagarne, något skulle befinnas af den vigt att det förijenar antagas, denna fråga gerna dessförinnan af konung och Stinder borde vara agjord til ett rättesnöre för de öfrigas beban.lingssätt, och att den således bör vara-en af de första, sum vid n-sta riksdag komma under Riksens Ständer: pröfning. Då alla ständens enhä liga röst är nödig till grundlags stadgande, har utskottet varit sorgfälligt att så ställa formerna, att det yttersta beslutet genom proposition, ställd på Ja eller Nej, måtte kunna fatias. Dertll fordrades att all sammanjemkning af meningar, i fall de vid prö:ningen af det första lörslaget skulle hos riksstånden blifva skiljaktige, bo:de föregå det d finitiva beslutet, hvilket ej kunde innehålla annat än ett fullkomligt gillande eller ett rent afslag — Utskottet har derföre trott att denna jemkning borde ske vid samma riksdag, då frågan väckes och läggas på bordet, så att den till afgörande med Ja och Nej vid den nästföljande måtte vara fullkomligen beredd. Den förstärkning af Konstitutionsutskottet, som till jemknings förrättande blifvit föreslagen, är således af en helt annan beskaffenhet, än de nämnder, som för de andra utskotten i K. F. finnas föreskrifna. En lika afgörande rä!t som de äga, kunde ej denna tillegnas, enärt yttersta algörande rätten i dessa frågor måste tillhöra stånden sjelfva, hos hvilka allenast ett stånds veto gör tillfyllest att hindra ett förslags antagande. Deremo... om elter usholtets försök att förena riksstånden till ett enahanda utlåtande, sådant ej lyckades.zborde ett medel finnas att genom omröstning per capita uppgöra eu sådant bestämdt förslag, som utan förändring kunde avtagas eller förkastas. På detta sätt har utskottet trow sig bereda alla möjliga tillfällen till frågornas granskning, meningarnes jemörande, sinnenas förening och frågans slutliga rediga framställning, så att ett bestämdt beslut nåtte kunna fattas. Denna förstärkning af Konstitutionsutskottet har blifvit föreslagen endast till 20 personer af hvart ständ, dels med afseende på vissa riksstånds ringa personal, dels efter den analogi, som vid de i grundlagarna förut bestämda nämnder är emellan det primitiva antalet och utskottets ledamöter och dess förstärkning; så att när Statsutskottet, som består af 9 ledamöter af hvart stånd, der förstärkes till 30 personer, skulle här Konstitutionsutskottet i samma förhå:lande förstärkas till ett sammanlagdt antal af 20 personer af hvarje stånd. Af dessa motiver finner man, att afsigten med det nya stadgandet var, att under förberedandet af grundlagsförändringar bevara ståndens rätt; och detwa derföre, att eljest intet bopp finnes, att förena alla stånden om det definitiva beslutet, som vid nästföljande riksdag måste enbälligt fattas. Om regeringen nu, genom det sätt hvarpå dess förordnade organer i riksstånden bebavdlat det kongl. förslaget, vinver ett sådant ändamål, kan blott framtiden utvisa. Vi tro motsatsen. Så om en bandling, hvilken står i omedelbart samband med den här ofvan afslutade diskussionen, meddele vi här följande till Bondeståndets protokoll sedan afgifva yttrande och förslag: Då genom en, ej endast på undertecknad beroende tillfälttiohot det förslag till ändringar, som nan ätgard än att meråberopade nådiga förslag mål förklaras hvilande till grundlagsenlig bebandling vid fråga vore af enahanda tanka, som den ståndets de upplysningar om grundlagens rätta förstånd och. ställning af talmannen ständets pluralitet. vidhöll Po TT Tee er mc oh an cn få mm -— PP ÅA h pp AA —er FM I SAM MM — AA AW OA 3 -—