Aftonbladet – 25 juli 1848, sida 1

bekant med honom. Finnen fåste de båda Syd amerikanernes uppmärksamhet på honom, i det ban frågade, huru khan hade mått, sedan han siet såg honom. G:ngo t:ckade honom, och svarade, att ban hade måit gsnska väl sOch fortfar ni önnu att skrifva af Jornal do Commercio? frågade Hinengo skrattande, samt herättade för gina kamrater, hvad han menade med frågan. Når jag för två år sedsn bodde här, kom jag gansta sent hem en natt, orh fann Gango sysselsatt med att, så Doga som möjligt, kopiera de tryckta bokstäfsrrna i Jornal do Commercio, för att öfva sig i alt skrilva, som tycktes h:n icke veta, att andra bokstäfver funnos till för skrifairg. Jag försäkrar er, det var nära nog p fullkomlig prentning. Nepgera blef förlägen och a märkte, att kan sedan bade länge öfvat sig med att kopiera bref. Hyad tycks om denna lust till odling bland brasillarska negrer? Jag skall i deg föra er till en fattig svart skräddare, som, utan lärare, genom cramrmär och diktionär hade lärt franska, cch nu läger franska författare på sina lediga stunder. Skämmer icke en sådan negor ut många hvita i Europs, som knappt kunna läsa och skrifva sitt modersmål, och aldrig taza en box i sin band, utom en kassabo. ? Der äkor ett exinaga med hvit kusk och be jent, anmärkte Horatio, som hade gitt ut på balkongen, och en eegant klädd neger s!tter inuti, med en urg pegiicna, l.k ex dame på modet. Det skall ickå öfserraska er,, svarede Hinango, pnär ni blir bättre bokant med Rio. Ni skall här fiana negrinnor och mulsttskor på den eleganta verldens baler. Den ryktbaraste statsministern under korung Johan var en neger. Negrernas intellektuella irmögenheter och en!sg för odling hafva aldrig örusdrat mis; men en sak förvånar mig: den ofördrecsamhet ech fördom, hvermad do hvita bland de tå kellade kristna folken behandla do förgade och likasom ställa dem utom I len den kristna roligionen inplentar kör! i ketens principer och icke med-iiv till person eller förg. Protestanterna sycas oförd keroa i detta hinssende,