Aftonbladet – 25 juli 1848, sida 1

de, seende så uppmärksamt på sin frukostkamrat, som han någonsin såg på något annat än väggsmeder; en Enger-eck-moung! Jag är ganska iycklig att göra er bekantskap, jag menar här på do Canogatan, ty i ert hem vid Rio Doce kunde er bekantskap vara något obehaglig. Den hederlige enger-eca-mounrgen, hvilken förstod så mycket portugisiska, som hans uppfostran som en prins i beröring med halfvilda europsiska prinsar tillät, begrep åtminstone orden Rio PDoce, och (rågade dan hvite herrm, om han varit bland hans stam vid Rio Doce. Om jag varit der? sade den lilla väggsmedssamlaren småleende; jag skulle mena det, herr enger-eck-moung. Jag här der varit en fånge; en fånge i två månader bland er äd!a stam. Jag gick der vilse en dag i urskogen, när jag jogado insekter vid Rio Doce, och jag kunde skrifsa en hel bok om det vetenskapliga vilsegåendet. Nos! Bisnd apor och Papegojor fsun jag omsider ett par menniskovarelser, kanhända ett par af innobyggarno af er stam.n AA ! Af edra undersåtaro, borde nisäss, herr doktor,, afbröt en. uppassare på tyska; dst är en prins. Han är här i Rio på uppvaktning hos kronprinsen, och för att få begrepp Om civilisation.n Hå för djefvulen... en prins! Alltså en höghet! En suvetin höghet? Jag undrar, huruvida han har lika iberdla åsigter som vår kropprins af Preussen? Kännar ni, om han är konstitutionel eler enväldig? Jag försäkrar er, att den prinsen, el hvilken jeg blef tillfångatagen, var gansta konstitutionel en icke despotisk alls. Jag her reden sagt er, att min bo:ocudoprins tog mig med sg i skogen som en stiatslånge, men hjolpte mig att söka insekter och skrattade åt mig, för det jag kallade dev mit roende. Hans nakna lifvakt hado togit ifrån mig ailt det jag förde med mig; men allt blef sorgfälligt förvaradt: hela mitt bagase och till och med min kassa. Jag hade sextioåtta millreis, vär de togo. mig. Hvarje afton tog han en miilrels för bord .och logi, såsom han lät mig förstå. God! Bordet var ganska enkelt, och logiet var visserligen det störs!a, som en statsfånge någonsin har bebott: det var den vida urskogsn. När jag håde vistats sex:iotre dagar med honom, utan bostad, och suttit vid hans bord, der