Aftonbladet – 20 juli 1848, sida 3

Ner Av hå RR, Tv fre Ve OFSAER skäl att något närmare öfverlägga om hvad som Inu skall blifva, föremål för beslut. Då någon diskussion i detta ämne icke uppstått, bar hr grefven a ledes min rätt att i ämnet yttra mg ännu stå öp;pen. Jag anhåller derföre att få fästa uppmärk-I samheten. derpå, att ibland dessa icke särski dt uppI gilne och undantagne artiklar finhas många, som el hyar för sig ejlemnoa staten någon särdeles storini komst, m:n å hvilka det för näringarne i allmän-I het vore af vigt att få tullen nedsatt, just för att .Iskydda de näringar som deraf sig beg-gna. Jag iltror att Ridderskapet och Adeln icke behöfver befara, att ståndet går för långt i nedsättning, om det antager de af utsk. i fråga om des:a artiklar I föreslagne tullbestämmelser, hvilka på långt när -licke äro så låga, som dem Kongl. Maj:t föreslagit. Frib: CEDERSTRÖM, C. R: Redan i fö-midI dags, under diskussionen om Töredragninrgssättet, -Iytirades här många resonnemester avgående tullfrågan i dess helhet, och då jag dessutom är öfI vertygåd att de fleste af ständets härvarande ledaII möter icke underlålit att om ionehållet af utskottets förslsg iaga kännedom och derom fatta sin -I mening, anser jag mig nu böra vara kort samt inIskränker mig till att uttrycka den förhoppning att I Ridderskapet och Adeln, i närvarande kritiska tid-I punk!, icke måtte blottställa näringarne för den .Iruin, som blefve en oundviklig följd i fall utskotItets förslag antages. Hr von HOHENHAÅUSEN: Då friher.e Raah nu inledt en diskussion öfver denna fråga och anfört tde skäl, som synas honcm vara talande fr iindrigare tullbe tämmelser än de nu gällaode, i fråga lom de artiklar i tulltaxan, hvaröfver vi nu skola besluta, så avhåller jag för min del att få förklara Jatt jag anser ett skyldig: förutseende och uppmärksämbet på tidens tecken påkalla bibehållandaf den hittills tillämpade tulltaxan, hvilken, såsom hvar och cn yet, innefattar bögre tullbestämmelser än Ihvad utskottet föreslagit. På sätt i förmisdags yttrades, är den nu gällavd tullen på de flesta varor, jemnföretsevis till de låga priser, som dessa ä Jutländsk ort draga, af ringa eller ingen betydenIhet. Vidare bör man härvid afse att möjligheten, att, genom reciprocitetstraktater med främmande makter få nedsättning i derss tulbestämmelser skulle gsras om intet, derest man nu nedsatte tullbestämmelserna i vår egen tulltaxa, Frih, RAAB: Jag anhåller att få räta ett stort misstag, som begåtts. af dem som lika med frih. Iruineras gerom antagandet af utskotters i afseende på ifrågavarande artiklar afgifne förslag. Dessa artiklar äro i allmänhet af ganska ringa betydenhet, och hela. den minskving i inkomster, som skulle uppkommit genom awtagandet af Kongl. Maj:ts. förslag, :belöper sig entast till 245,000 rdr, och. efter . utskottets förslag uppgår den till det ringa beloppet af 50 å 60,000 rdr, hvarjemte man bör besinna, att de betydligaste artiklarne äro undantagpa. Å andra sidan kan mao göra sig förvissad derom att innan kort till följe af den billigare tullen en större förtullning skall ega rum och: tullförsnillningen i samma mån upphöra. Det vore för vidlyftigt att genomgå tulltaxan och för hvar och en af de nu ifrågavarande artiklarne anföra de skäl, som för de derå gällande tu!lbestämmelsernas nedsittande ti!l.hvad utskottet föreslagit blifvit föreburna, utan anser jag tillräckligt redan vara anfördt till stöd. för bifall till de särdeles billiga och af behofset påkallade nedsättningar, utskottet bär föreslagit. Sedan hr Rosenblad, på begäran, erhållit upplysning att artikeln: slöjdevaror, ej specificerade icke vore upptagen bland de till särskildt besluts fattande undantagne, yttrade han: Jag är nu mer än förr öfvertygad om origtigheten af det sätt a:t behandla förevarande fråga, som: i förmiddags föresogs och nu beslutats, då man nu skall i Klump utlita sig öfver alla icke särskildt uvdantagna srtivlar, dervid men vid undantagens bestämmande naturligtvis icke kunde ihågkomma: alla de artiklar, öfver hvilka det vore högst: nödigt att särskildt för hvarje bestuta. Imedlertid får jag bestrida den åsigt frih. Cederström uttalat, att en nedsättning i tullen å de artiklar, öfver hvilka nu i klump skall beslutas, skulle medföra undergång för de näringar, som med dem sig befatta. Jag tror det icke, likväl medger jag att närvarande konjunkturförhållanden äro sådaba, att man bör gå tillväga med mycken försiguighet. Icke derför attjag tror att fortfarandet af bittills gällande förbud och öfverdritvet dryga skyddstuller skall lemna något verkligt skydd åt de respektive inhemska näringarne, aldrehelst om de dåliga konjunkturerne ytterligare nedsätta prisen på utlåhdska manufakturvaror och derigenom öka premierna för smuggling. . Men jag tvekar att förorda nedsättningen i anseende till det neds ämmande intryck som nuvarande konjunkturförhållande gjort på allmänna opinionen. Det vore nemligen mindre underligt om svenska fabrikanten och bans arbetere, som i alla fall icke lära kunna undgå att hafva känningar af den stagnation i handel och rörelse, hvaraf en stor del af Europa för nävarande lider, om desse inhemske producenter — säger jag — icke skulle hysa farhåga för deras fabrikers existens i händelse af en nedsättning i tullbestämmelserna, och om i sådan händelse de arbetande klasserna — visserligen utan skäl — skyllde deras minskade förtjenst, deras lidande på de förändrade tullförfattningarne, och således lätteligen, under närvarande politiska äsning, kunde blifva föremål för illvilliga agitatoers uppvigling, Det är derföre, somjag i afseenle på de tillstadganden som röra vår husflit och le fabriker, som sysselsätta större antal arbetare, samt våra handtyerkerier, i allmänhet nu anser all örändring betänklig, och då jag i förmiddags föriummade skaffa artikeln slöjdevaror, ej specificeade, . jemte några andre, undantagne, så om nunera, efter hvad jag befarar, sådant undantag icke åter sig göra måste jag, ehuru ogerna, vid företående votering votera med hr von Hartmansdorff. Hr von HARTMANSDORFF:. Sedan hr Rosen: plad förklarat aut han i afseende på klumpen rötar för 4845 års tulltaxa, bar jag intet au emot onom anföra, men anhåller i stället att få uppaga något af hvad frih. Raab yttrat. Han säger :(emligen, att det skulle vara till fördel för närinarne sjelfva, som nedsättning i tullafgifterne skulle 2å rum. Näringsidkarne påstädock motsatsen och åsa, At vi tåla icke vidare. nedsättning, emedan (en skulle leda till vår undergång. Jo, säger frih. laab, j tålen den-mycket väl, och skolen deraf må nycket battre än hittills; det vet jag bättre än ij. Tvilkendera skall man nu tro? Jag skulle vilja beropa:en omständighet som talar emot frih. Raab. emligen att alla främmande ministrar och konsuer ständigt yrka på förbuds borttagande och tullestämmelsernas nedsättande. Månne de göra det ör den svenska näringsidkarens bästa, eller är det ör den fransk., tyske, engelske-eller andra proucerters intressen? Jag tror att man måste an202 att da ära aflönade för a:t bevara sine ren Cederström: föreställt sig att flere npäringar skulle : un