Aftonbladet – 20 juli 1848, sida 3

stor. enbhetsstat, blifva lyckligt och varaktig! realiserad. : Uppsatsen följer: GÖTHE OCH TYSKLANDS ENHET. Göthe var ingen politikus, men lika litet va hans omfattande snille fremmande för en blick ut saternas och folkens inre förhållanden.: I: öfyer. epsstämmelse med hela riktningen af sin verksam. Thet,, omfattade han politiken: med förkörlek. frår den synpunkt,som står i sammanhang. med folken: Tkultuchistoria ; deremot yttrade ban sig ogerna öf. Iver sin tids verldsskakande tilldragelser, Öfvel denna egendomlighet hos Göthe, finner man. i. der nyligen utkomna tredje delen af Der Gesprächs Gosthes mit Eckermannp,, de intressantasfe bidrag Mea intet af hvad Göthe yttrat i dessa ämnen, eg joar sig bättre för en politisk tidning, än följande den 23 Oktober: 1828 antecknade yttrande, hvarut Göthe antydt den anda, uti hvilken efter hans Itarka Tysklands enhet vore möjlig och önskvärd Att han äfven vid dessa reflexioner mera bar Tysk. lands bildningsoch kulturtillstånd för ögat, är den af oss Du framför allt eftersträfvade politiska koncentration, behöfver knappt nämnas. Se här Göthes märkliga tankar om den id, som .nu uppfylter hela, Tyskland med national-enthusiasm. Jag fruktar ickep, sade Göthe, att ej Tyskland skall sammansmälta tiil en enda enhetsstat; våra gods chausser och blifvande jernbanor skola snart bi drega dertill. Men framför allt må. det vara er epvhet uti inbördes kärlek: en enhat mot utländska fiender. Det va:e en enbet, sådan att den tyska Thalern och Groschen bar lika värde i bela riket; en: enhet, sådan att min resekoffert må kunna passera oöppnad genom alla de 36 staterna, Det vare en enhet, sådan att resande från olika steter icke behöfva resepass, alldeles som utländningar. Må man ej mer uti tyska stater tala om inoch ulländsk, då det är fråga om Tyskland och tyskarne. Tyskland må videre söka enbet i mått och vigt, i handel och vandel, och hundrade dylika . saker, som icke kunna uppräknas. Men om man tänker att Tysk!ands enbet skulle bestå deruti, att detta storg rike finge ett enda residens, och att detta enda stora residens vore tillräckligt, så vål till utvecklande af enskilda, stora talanger, som till beredande ef folkets väl, så sväfvar man i villfarelse. Man her väl jemfört en stat med en lefvande kropp, bestående af flera lemmar, och då låter väl äfven residenset likna sig vid hbjertat uti staten, bvarifrån Hf och välbefinnande strömma till de enskilda lemmarne, En snillrik fransman, jag tror Dopin, har ötkastet en karta öfver Frankrikes kulturtillstånd, och gjort den större eller mindre bildninpgsgraden och upplysningen i de särskilda departementerna åskådlig, genom ljusare eller mörkare koloreriog. Der visar sig nu, i synnerhet i sydliga, långt från residenset afligsna provinser enskilta departementer med alldeles svart färg!äggning, såsom tecken till ett der rådande stort mör: ker. Men skulle det väl! ej vara nyttigt, om det sköha Frankrike, i stäket för den ena stora medelpunkten, bade tio medelpunkter, hvarirån ljus och lif ufginge? Hvarigenom är Tyskland stort, om ej genom en beundransvärd folk-kultur, som likormigt gepomträngt alla rikets delar? Men utgår ej denna från de :enskilda fursteresidenserna, hvilka nära och: fortplanta densamma? Antsgom att vi i Tyskland, :sedan århundraden, blott haft de :venne residensstäderna Wien och Berlin, eiler blott en af dem: jag ville då se huru det stede till med den tyska kulturen, samt med ett öfver; allt utbredt välstånd. hvilket går band i hand med densamma? Tyskland bar 20, öfver hela riket fö delta, universiteter, och , öfver hundr-de likaså spridda pa blika; bibliotbeker. Af konstsamlingar och föremål börande till naturens alla riken, fionas likaså. ett stort antal; ty-hvarje furste.har sörjt derför,. att allt dylikt-skönt ock nyttigt samlas i bans grannskap. Gymnasier och skolor för teknik och industri finnas i öfverflöd. Ja det finns knappt en tysk by, som ej har sin skola. Men huru står det 1ill i Frankrike med denna sista punkt? (Om förhållandet i Frankrike var sådant. under Göthes tid, är det dock nu:.annorlunda). . Härtill kommer mänogden af tyska teatrar, hvil kas antal gå till öfver 70, och som för ingen del äro att förakta, såsom vehikel för högre folkbildning. Sinoe för musik och sång, samt dessa konstgrenars utöfning, äro i intet land så utvecklade som i Tyskland, och detta har äfven ett stort inflytande på kulturen. Tävkom oss nu sådana städer som Dresden, Mäncheo, Stuttgart, Cassel, Braunschweig, Hannover och dylika; tänkom oss de rika -lifselementer, som dessa städer ega inom sig; tänkom oss de verkningar, som af dem utöfvas på de angränsande: orovinserna, och låtom oss sedan besinna om allt letta skulle existera, om de ej sedan lång tid til!vaka varit furstarnes säte! Frankfurt, Bremen, Hamburg, Libeck äro stora ch praktfulla, och deras verkan på Tysklands vältånd kan ej beräknas. Men skulle de väl fortara att vara hvad de äro, om de skulle förlora in egen suveränitet och blifva införlitvade med ett tort tyskt rike, såsom provinssäder ? Jag har anedning att tvila derpå.n