Aftonbladet – 18 juli 1848, sida 1

Kesemodel med två kompanier af 3:dje reservbataljonen och två af 8:de bataljonen, tillika med 8 espignoler under löjtnant Follesen, utförde försvaret med en kallblodighet och skicklighet, som tförtjenar att erkännas. Espignolerna begagnades från husen och deras servis visade vanlig raskhet Reservbataljonernas manskap, som för första gången var i elden, böll sig förträffligt. Fienden fortfor att framrycka till inemot midnaiten. Dess hufvudstyrka stod vid Jersdalen och Witsted, avantgardet vid Skrydetrup och Billnud. Under dessa förhållanden måste danska styrkan avtingen leverera en batalj följande dagen i trakten mwellau Christiansteldt och Öddis, eller måste den tidigt draga sig tillbaka till Jutland. I öfverensstämmelse med förut fattad plan utfördes reträtten vid dagningen. — Besättningarne från Haderslev och Hammelöv upptogos af öfverste Ryes brigad vid Molirup, och Bjerninge 43:de bataljon, som utgjorde arritregardet vid Moltrup, fann i skogen vid Bjerninge sin reträttlinie afskurev, men gick raskt på och kom fram på landsvägen. Härvid hände den olyckan, att ett detachement af några och tjugu man, tog miste om marschrigtningen och icke kom tillbaka. Norr om Bjerninge följde fienden icke längre, oaktadt tillbakadragningen skedt mycket långsamt, emedan den ena bataljonen aflöste den andra ända till Koldiog. Den 5:te brigaden understödde och aflöste den 3:dje brigaden. 4:sta brigaden och flankcorpsen drog sig tillbaka öfver Oddis i förening med kavalleriet, som stod i trakten af Vandrup. ; Affären kostade danskarne blott tre man döde och 442 sårade — men det omnäÅnnda detachementets öde var ännu okändt. Den 6 Juli har vallagen för Danmark blifvit utfärdad. I inledningen uttalas H. M. Konungens vilja att, såvida de olyckliga förhållanden som bestå i hertigdömet Slesvig framdeles skulle fortfara och deputerade derifrån således icke kunna blifva valda, skall den författniog, bvarom lagförslag kommer att blifva riksförsamlingen förelagdt icke destomindre träda i kraft; dock så, att denna författning endast blifver provisorisk, såvida en folkrepresentation för hertigdömet, som blifver vald efter samma grunder som den förestående riksförsamlingen, skulle önska, att en ny riksförsamling tager hela författningssaken under öfvervägande, för alt i förening med Kongl. Maj:t vidtaga de förändringar, som anses önskvärda. Den nya vallagen är i väsendtlig likhet med det utkast dertill, vi redan för en tid sedan meddelat; endast några modifikationer hafva blifvit vidtagne i anledning sf Östifternas och Jutlands ständerförsamlingars yttrade meningar. De hufvudsakligaste förändringarne äro: att åldern för valbarhet är nedsatt från 30 till 235 år; att Köpenhamn, i afseende på föreskriften för valrätt att i ett år hafva bodt inom distriktet, är ansedt såsom ett enda distrikt; att för att anmäla sig såsom valkandidat fordras en skriftlig förklarivg af några innevånare i distriktet, att de rekommendera kandidaten; att denne ej behöfver personligen infinna sig vid valförrättningen; att om blott en kandidat framstår, denne dock måste få hälften af rösterna för att vara vald, eljest blifver nytt val, och är han då den enda kandidaten anses han vald, utan omröstning; att rösternas afgilvande til protokollet kan yrkas af hvarje valkandidat och af minst 50 väljande m. m. FRANERIKE. t oDen stora begrafningsceremonien i Paris. Den sorgefest, som hölls den 6 dennes i Paris, till åminnelse af dem, som fallit offer för ordningens försvar, var, såsom vi förut nämnt, af stor, men enkel högtidlighet. På place de la Concorde, vid ingången till Cbamps Elystes, hade blifvit upprest ett altar på en stör estrade; liknande en fotställning af granit, och afskuren af en bred trappa, som gjorde face mot obelisken. Altaret var betäckt med svart kläde och på detsamma stod ett stort silfverkors. Tabernaklet, Iljusstakarne, kredenserna: allt var af silfver. En altarhimmel, uppburen af försilfrade pilastrar, höjde sig öfver altaret. Denna bimmel, öfver hvilken höjde sig en försilfrad kupol, prydd med ett kors, var af svart tyg och kantad med en grecque af silfver. På framsidan hade man i tre medaljonger föreställt Christus, välsignende verlden, och två bedjande englar, efter Overbecks ritning. Trappan, försedd med en balustrad, var äfven klädd med svart. Sorgtapeter betäckte äfven frontonerna på nationalförsamlingens palats och kyrkan Sancta Magdalena. Ceremonien började kl. 40, Detachementer kf nationalgardet, af armekårerna och af mobila gardet, intogo den vidsträckta terräng, i hvars midt altaret stod. Två regementen drasoner stodo uppställde mellan Champs-Elysees och quaierna. — Folkets representanter, sorgklädde och bärande sina tecken, företrädde af församlingens president, chefen för verkställande makten och ministrarne, stodo till höger om altaret. Till venster stodo ledamöterna af kassationsdomstolen, appellationsrätten, första nstansens domstolar, handelsoch fredsdomtolarne o. s. v. i sina drägter. Biskopen af Langres oflicierade, biträdd af viskoparne af Orleans och Quimper. Under ffermessan uppstämde manskörer och barnköer religiösa sånger. All militärmusik hade olifvit för denna högtidlighet utesluten. Trummorna, öfverdragna med sorgflor, tillkännagåfvo med sina förstämda, långa hvirflar hostians upphöjelse. Trupperna knäföllo, skyldrande