Aftonbladet – 17 juli 1848, sida 1

NS RR JA AE IRAS en liflgare gång. Ett ofelbart tecken härtill visar sig deruti, alt 3-procents-fonderna ytterligare hade stigit till 52; den högsta noteringen, som varit, sedan Februarirevolutionen med ens åstadkom deras starka fallande. Både bankens aktier och åtskilliga jernvägar hafva likaledes stigit. En korrespondent tillskrifver Red. följande, som möjligen torde ega intresse för läsaren : Den vecka, som nu förflutit i Paris. borde kallas begrafningsveckan. Jag bevistade i thorsdags Iden offentliga likbegängelse som firades till minne af dem, som fallit offer i striien under de 4 Junidagarne. Det är svårt att beskrifva de känslor man härvid såg uppenbara sig, då ibland den stora närvarande församlingen kunde räknas många tusen, som beg:eto förlusten af sina närmaste: af en make, en fader, en son eller en broder; men jag tviflar, att någonsin på ett ställe en så sublimt och storartadt hjertrörande sorgefest egt rum. Ganska märkvärdigt var härvid serskildt att se den rörande saknad, som yurade sig vid erkebiskopens af Paris begrafning: orsaken till hans död i följd af hans bemödande att tala försoningens ord till de insurgerande hafva alla tidningar redan berättat. Denne prelat måtte varit en serdeles värdig man och personligen mycket omtyckt, då hans bortgång kunde väcka en så djup och uppriktig sorg; ty Idet syntes på den allmänna sinnesrörelsen vid denIna beg-afning nästan som om den kula, hvaraf han blifvit dödad, hade sårat hela Paris. Brefskrifl varen blef i synnerhet frapperad af det oväntade bevis, som detta gaf på presterskapets anseende och inflytande bland folket; då han förut ofta hade Ihört fransmännen afmålas på ett motsatt sätt, säsom er irreligiös om icke gudlös nation. Många stora och lädla drag under den sednast: tiden, äfven som detta sistnämnda visa, att en sådan beskyllning varit förtal. Det är ock sannt att det katolska presterskapet, sådant man ser det i Frankrike, egnar sig vida mer uteslutande ät sitt kall och ifrån ungdomen får invänja sig mera dertill, än större delen af de protestantiska presterne. I Paris såg Iman under dessa olyckliga dagar presterna öfverlallt skynda att hjelpa till med omsörgen om de sårade och att söka inlala dem tröstens ord; men något sådant hörde man icke omtalas från Berlin under Marsdagarne derstädes. Huru månne förhållandet skulle hafva varit i Stockholm, ifall något dylikt der hade egt rum? Emellertid ser det ut, som om Paris skulle Ifått ett nytt lif igen genast efter dessa förfärliga dagar. Midt under dessa begrafningsprosessioner, och medan en mängd hus ännu stå genomskjutna eller skrubbade af gevärsoch kanonkulor, tyckes förtroendet återkomma såsom genom en trollkraft. De höga skorstenarne på förs städernas verkstäder och fabriker ryka åter och tillkännagifva, att det arbetas i verkstaden; man möter stora transporter af stenkol och byggnadsmaterialer o. s. v. Hoppet finnes åter i sionena; Toch en verklig förbättring är att emotse. Då man nyss icke tyckte sig kunna varseblifva annat, än att allt befann sig i stark fart utför brandten till undergång, kan man icke afhålla sig från den tankan, att Frankrike är en Phenix, som ständigt pånyttföd :s utur askan al sitt eget bål, och att Idet måste finnas omätliga resurser af kraft och rikedom hos denna nation. Hvad dpolitiska utsigterna beträffar, nemligen li afseende på landets konstitution, så kan det antagas såsom säkert, att alla tankar på ett direktorium äro förbi och: att republiken kommer att sty:as af en president. Den vigtigaste tvistefrågan, som nu förehafvas i byråarna och troligen blir Iföremål för stormande debatter i nationalförsamlingen är den, om lagstiftande makten skall sammansättas af en eller två kamrar. Flere utmärkte patriotiske män, såsom Thiers, Lon Faucher, Toqueville och några andra, vilja hafva en sor:s senat, efter mönstret af de Förensta Staterna i Ames rika. De anföra nödvändigheten af en sådan mellanlänk under en statsform, der folket sjelf väljer statens öfverbufvud med korta mellantider. Det är dock sannolikt att denna mening ej gör sig gällande; kanske äfven till en del derföre, att de, som försvara den, icke före Februarirevolutionen varit republikanskt sinnade. Många utmärkte tänkare och skriftställa e hafva äfven skäl att anföra på andra sidan. Alia fransmän äro nu framför allt nyGkne på lösningen af denna punkt. Ur tidniogarne tillägges följande: Ännu f;ågar man sig hvad resultat ransakningen angående stiftarne till det stora upproret lemnar? Aiskilligt,men som det synes ännu blott gissningar, uttalas väl derom itidningarne, allt efter deras partifärger, men ingenting bestämdt kan ännu utrönas, och vi förbigå således den delen al berättelserna, i förmodan att sanningen snart kan framstå. General Duvivier har dödt af sin blessyr i foten. Han var bekant för sin kallblodiga djerfhet och sin herkuliska styrka; men han hede försummat att sköta det eljest icke farliga såret och höll ut under tie stridsdagar, utan att låta vårda det, hvarigenom hans tillstånd lärer blifvit ohjelpligt. En fången insurgent hade tillskrifvit representanten Anton Touret ett bref, hvari han folvar upptäcka junirevolutionens hemlighet, om man ville gifva honom friheten. Brefvet lemnades till ransakningskommissionen. Monitören förklarar, att visitationen i Spanska enkedrottningens hotel och bos spanska generalkonsuln, icke ledt till något resultat, såsom man förut utspridt. Amiral Moges är satt på indragningsstalen; Hamelin har blifvit vice amiral; Dubourdieu kontreamiral. Abbe Sisour, biskop i Digne, född 4792 skulle nämnas till erkebiskop i Peris. Den 9 Juli trodde bela Paris att det var sprängdt i luften. På bastiljplatsen bade eld fattat i ett förråd af patroner, som låg i ett skåp uti en der befintlig högvakt och vållade en stark explosion. Officeren och flera man af vakten samt cn tsktäckre blefvo skadade, men ingen är dödad. I Paris pågå en mängd rättegångar 1 hyresmål, emedan dels många byresmän begagnat sig af förvirringen, att ej betala byra, dels många icke kunna det, i följd af dyrheten och arbetslösheten. Franska bankens ställning den 7 Juli var följande: metallisk valuta 82,628,000 fr. i Paris och 75,652,000 i departementerna. — Såle