Aftonbladet – 15 juli 1848, sida 3

LITTERATUR. Odalmannen, tidskrift för Landtmannaoch Kommunalekonomien för år 4847, 41:a och 2:a del. utgifne af K. J. Ekeblad, förtjenar uppmärksammas för det goda syftet, att i ett lättfattligt språk sprida nyttiga underrättelser i en mängd ämnen, som för en viss del af allmänheten hafva sitt onekliga intresse, Denna tidskrift är tvifvelsutan också, åtminstone till namnet, temligen känd i publiken; så att vi ej beböfva påminna om dess tillvaro. Af listan på prenumeranter, som upptager hela 16 oktavsidor, bör man kunna sluta till den grad ynnest, hbvarmed den omfattats. Förevarande delar innehålla 42 nummer af Odalmannen. Serien af uppsattserna börjar med en afhandling om svenska hornpboskapens förädling,. Huru vigtig denna i sjelfva verket måste vara, kan man finna redan af blott en enda anmärkning, som förf. gör på ett ställe, der han talar som följer: man antager att i Sverige finnas omkring en million kor, och om de genom införskrifna ädla, konstanta racer och bättre skötsel skulle kunna uppbringas till afkastning af blott en half kanna mjölk mera om dagen, så skuile denna ökade inkomstkälla uppväga exporten af bergsbrukets saomfäldta näringar. Det är ju ansenligt! Man ser således att saken nog lönar mödan, med förutsättning att hr E:s kalkyl är riktig. — Tidskriftens innehåll är ganska varieradt. Förf. meddelar icke allenast små rationella afhandlingar, utan äfven beskrifningar på ställen i Sverige, utmärkta för någon del af landtbushållningen (t. ex. Hofgården vid Tåkern, der ett tröskverk går med ångmaschin); rön gjorda af enskilde personer, uppgift på fabrikater (t. ex. major Gussanders Mjölkbunkar af förtent jernbleck), utdrag från utländska skrifter och journaler m. m. Såsom en af de nyttigaste uppsatser förekomma, bland andra, anteckningarne om potatesodling af frönn, ett sätt att förädla denna vår nödvändighetsvext, som kanske, mer än man hittills trott, förtjenar påtänkas. En af de mest utförliga och ratiovella, är ett vid landtbruksmötet i Berkshire hållet föredrag om vberedandet al gödsel och dess användande på olika jordmån, — Det är icke utan, att ej äfven på sina ställen kuriösa saker förekomma, som, derest nyttan af deras anförande icke vari stor, dock kunna upplifva läsaren med ett, i så många för öfrigt allvarsamma, ämnen icke skadligt nöje. Så lär man sid. 205 (4:a del känna br hofmarskalken Aminoffs lilla Finska trafvare,, hvilken väl varit den: utmärktäste springare som man i sednaste tider hört omtalas. För att meddela ett riktigt begrepp om detta lilla intressanta djur, återkommer tidskriften. sid. 55 (2:a delen) dertillj och anför här en attest, benäget utgifven af egaren sjelf: På begäran får jag meddela, att mitt Foxsto, af Finsk race, Trissan kallad, kördes af mig för chaise, på något öfver fem timmars tid, 7 mil från Fogelvik till Norrköping, hvarunder en god stund henne lemnades byila vid Gusums bruk, Och bör jag såsom bevis på hästens styrka och uthållighet nämna, att ju närmare hon kom till hemmet, Norrköping, syonerligen från Söderköping, ökade hon sjelfmant farten till den grad, att de sista fem fjerdedels milen tillryggalades på-trettio minuter. För kappsläda genomgick Trissan en bana af 600 alnar på 20 sekunder. Det är onekligt, att inom den stigande kulturen bör man äfven inrymma skyldig uppmärksamhet åt individer bland djuren, liksom man tänker på allt annat märkvärdigt i verlden. I England har man biografier öfver ryktbara häa rn vem—— s——mmessneem——