Aftonbladet – 15 juli 1848, sida 3

Article Image
liga egendom, innan hon kunde inbjuda en mansperson såsom sin mans vän att besöka sig. Hon hade intet jag, innan detta jag hade blifvit, en pluralis, hvari den qvinliga personlighetens: singularis försvann. Intet kan tjena till ett starkare bevis på qvinnang nvullitet i den sociala verlden, än Dolores närvarande belägenhet i sin kontrast mot hennes intellektuella ståndpunkt. En varelse, hvars inspirerade ord kunde uppväcka -ett helt folk och skaka en tyranns tron, kunde icke, utan bevakning af en guvernant eller någon annan, diktera ett skaldestycke till en vän, läsa ett litterärt verk med honom, eller samtala med honom rörande mensklighetens heligaste angelägenheter! Och hvarföre icke? Emedan denna varelse hade det: missödet att vara en qvinna. Å andra sidan kan den minst intellektuelle man göra anspråk på, att en sådan qvinna skulle öfverlåta sig å: honom, hvarigenom han förskaffar henne rätt att bära hans namn, att köpa en ny hatt eller en ny shawl på hans räkning, och att bjuda en bekant att vara så god och komma och helsa på oss.p Om dessa och dylika plägseder mer eller mindre strängt erkännas af hela den civiliserade veriden, så kunde det väl vara värdigt en filosofisk betraktelse att undersöka på hvilken grundval sådana sociala bruk stödja sig. Hvad fruktade man väl när de gjordes till lag? Månne.osedlighet? I det fallet innebär detta misstroende en grof förolämpning mot qrvinnokönet. Månone våldsamma -:angrepp på qvinnaps heder, dygd och oskuld? Detta vore i sanning en icke mindre förolämpning mot mankönet. Dessa till lagar öfvergångne seder tyckas tillkänna gilva den låga sedliga ståndpunkten hos de så kallade högra klasserna, för hvilka pe specielt blifvit stiftade; I sjolfva den befarade bristen.på sedlighet ligger ett bevis på den rådande :osedligheten hos dem, som försvara sådana bruk, emedan de: döma andra efter sig sjelfva, och förneka all sedlig värdighet till och med hos dö ädlaste af båda könen. Sjelfva tanken på ett missbruk af personlig och sedlig frihet ligger mycket fjerren från sedlig värdighet, hvilken i sig sjelf eger både medlen och vapnen till sitt eget värn. Robert tycktes ofrivilligt försänkt i djupa betrakte:ser rörande Dolores belägenhet. I kraft af en tyst beslägtad känsla var han på väg att bedja sin onkel om en inbjudning till-.de två vännerna att besöka hans barndomsvän från La Plata och att öppna för dem sitt gästfria hus. Men orden doz0 på bang läppar; han uppskjöt sitt förslag till något framtida tillfälle, och tog afsked af båda med den anmärkpiosen, att han snart skulle taga sig den friheten at helse på dem. Han nedsteg derpå i felucken jomte Dolores och sin onkel, medan kaptenen med sina andra passagerare togo sin plats i slupen, och båda båtarno styrde mot landvirgsplatserna i Rio Janeiro, s (Forts.) UTA

15 juli 1848, sida 3

Thumbnail