Aftonbladet – 14 juli 1848, sida 3

om ett krig skulle uppstå, synes vår belägenhet, långt ifrån att bota vår handel och sjöfart med för minskning, snarare kunna lofva dem fördel och tillväxt. Hvad skulle väl då kunna hindra, att riksgäldskontoret af den ärliga bankovinsten uppbar t. o. m. alla de 300,000 rdr, som äro i fråga; eller att låta hälften deraf lemnas af banken och hälften af statskontoret, i afräkning på dess, under nära 2 år, onyttigt under hbånder hafvande öfverskotts medel? Jag är i detta afseende af alldeles samma mening som medbrodren Christen Andersson uttryckt i sin reservation; och jag yrkar återremiss, anhållande att utskottet måtte hos Rikets Ständer föreslå, det frågan om anskaffande af medel till kapitaloch räntebetalning af det län, stort två millioner rdr, om riksgäldskontoret bemyndigats att uttaga till rustningskostnaders betäckande, må remilteras till statsoch banko-utskotten, med anmodan att dessa utskott må föreslå sättet och fördelningen af medlens utsättande ät riksgäldskontoret, genom andelar af den blifvande bankovinsten och de blifvande statsverkets öfyerskott intill nästa riksdag. Man fär då se, hvad som är af kreditivet begagnadt; hvad som kunnat eller kan återfås; och hvad som då återstår att tillhandahålla rikets ständers riksgäldskontor. Skulle likväl detta icke vinna medstånders bifall eller föranleda utskottet att förändra sitt tilistyrkande, är det dock alltid nödigt, att utskottet förtydligar sin proposition; emedan, på sätt redan i reservationen vid utlåtandet finnes anmärkt, uttrycken kunde tolkas så, som gällde förhöjningen samtliga rubrikerna på debetsedeln, oaktact i premisserna till utlåtavdet utskottet blott tillstyrkt förhöjning al de rubriker, som tillhöra allmänna bevillningen. Jöns Månsson från Malmö län