Aftonbladet – 10 juli 1848, sida 1

den skulle utses 2 skiljomän å hvardera sidan, hvilka, om de icke kunna sämjas, ägde att till-kalla en femte, hvars afgörande vore definitivt och utan appell. SPANIEN. Exaltados tros bereda sig till nytt uppror. Deras anhängare göra allt, för att låta allmänIbeten få del af Palmerstonska brefvexlingen och måla Spaniens framtid med dystra färger. Vid Puerta de Sol, der några offentligen uppträdt med dylikt tal, hade de blifvit arresterade. Detaljer fela angående det i Navarra utbrutna karlistiska upproret. : FRAÅNERIKE. Den 28 Juni nedlade Cavaignac i nationalförsamlingens händer den honom anfö:trodda utomordentliga makt, men nationalförsamlingen .Jutnämnde honom i stället till provisorisk preIsident. Beslutet tillkännagafs genast till alla prefekterna på följande sätt: Nationalförsamlingen anförtror verkställande makten åt general Cavaignac, hvilken antar titel af konseljpresident och utnämner ministrarpe. Till ministrar lära vara tutnämnde: Lamoriciere till krigs-, Senard inrikes-, Bastide utrikes-, Bethmont justitie-, Leblanc sjö-, Goudchaux finans-, Tourret handels-, Carnot undervisningsoch Recurt minister för allmänna arbetena. Efter Senard har Marie blifvit vald till president i nationalförsamlingen. Närmast Ihonom i röstetal voro Dufaure och Lacrosse. Paris är lugnt, men dess befolkving till största delen försävkt i sorg. Antalet af döda och sårade uppgifves till öfver 30,000 menniskor. På flera ställen i landsorten hafva prefekIter och mairer sökt att hindra nationalgardisters afmarsch till hufvudstaden, för att qväfva upproret, men de flesta hafva ändock marscherat, Embetsmännen hafva skyllt uppå, att de icke erhållit befallningar angående sådana åtgärder; men man har svarat dem: pDå vi se elden, så haste vi ju att släcka den; skulle vit då ej nu äfven så göra,n Den 530 Juni. I dag hafva 200 deputerade af högra sidan haft ett sammanträde, under general Baraguay dHilliers ordförandeskap, för att öfverlägga om huruvida icke f. d. verkställande utskottet borde sättas under åtal. Beslut blef ej fattadt; men det göres allt för alt få frågan väckt; i alla nationalgardets legioner undertecknas petitioner om undersökning. Besynnerligt nog föregifves, att de misstankar man skulle hafva hyst mot dem, eller egentligen. mot Lamartine och Ledru Rollin, allt sedan den 435 Maj, skulle blifvit bestyrkte genom papper, som kommit i en generals vid namn Lebretons händer, på samma gång som det beraåttas, att mot fångarne den 43 Moöjingen vidare process kommer att föras, för att undvika uppseende, men att de utan laga dom skola deporteras, och med dem Barbös,; Blanqui, Raspåil, m. fl. Louis Blanc; Pierre Leroux, Lagrange och Proudhon hafva begärt att i sådant fall få äfven följa med, för att grund? lägga en socialistisk koloni. Cabet är försvunnen och la populaire har upphört; Det utspriddes att Lamartine skulle redan bafva köpt eller byrt ett hus i London, för att der bosätta sig. Tonen hos bourgoisien emot honom, men isynnerhet emot Ledru Rollin är högst bitter; den sednare beskylles för att våra orsaken till alla olyckor, som genöm revolutionen uppstått. Den nya ministeren anses vara besluten att på ett afgörande sätt undertrycka den socialistiska rigtningen samt arbetarnes anspråk, och att deremot ansluta sig till en krigisk politik. I det tal hvarmed Marie tackade mnationalförsamlingen för sitt val, uttalade äfven han sig med bestämdhet och bitterhet emot socialisterna, som han påstod vara upphef till de förskräckliga gatuslagtningarne. Monitören vederlägger ryktena, att förgiftadt bränvin blifvit försåldt och utdelat af qvinfolk.. Ransakningen har utvisat, att alla dessa uppgifter äro ogrundade. Äfvenså försäkras, att inga fusilleringar af fångar egt rum, sedan striden slutats. I förstaden S:t Germain hafva legitimisterna täflat att traktera linietrupperna, som der bivuakerat i fyra dygn. De högvälborna damerna hafva med egna händer serverat soldaterna med dryckesvaror, och uti marskalken Soults palats stod under hela tiden ett bord med 536 kuverter dukat, der officerare hvarje timma aflöste hvarandra vid förnyade anrättningar. Paris den 2 Juli. De i går skedda val till presidenter inom byråerna, och som äro af stor betydelse, då just nu förslaget till ny statsförfattning skall komma under pröfning, utvisa att reaktionen är stark. Nästan alla hafva utfallit på män af gamla venstra sidan i deputeradekammaren, eller de som vu tillhöra högra sidan i nationalförsamlingen, såsöm Beryer, Billault, Dufaure, Dupin, Gustave de Beaumont, Thiers, de Tracy, Vivien; och blott en enda medlem af verkställande kommitteen, Arago, belinner sig ibland de valda; Armand Marast bar blifvit utträngd af Vivien. Ty vårr synes nationalförsamlingen icke vara. öjd att afhjelpa en af de bufvudsakligaste briterna i Frankrikes förhållanden och en hufmudorsak till uppresningarne, förvaltningens centralisation. Den har i går beslutat, att mairerna (borgmästarne) och deras adjoints biträden):skola i alla städer af 6,000 inbevånare och deröfver tillsättas af regeringen. Detta är ett undantsg från den folket lofvade valätt; och dessutom har man lemnat prefekerna (landshöfdingarne) rätt stt suspendera ch regeringen rä: vc afcätta de mairer. som