Aftonbladet – 7 juli 1848, sida 3

MEFERVYIS Så VUCRSEMTIe o16e MF Ystad d. 4 Juli. Kronoångfartyget Gy!e hitkom i går för att till Malmö afhemta å:skiliiga kungliga hästar, som i dag ankommo med ångfartyget från Stockholm. (8. T.) BLANDADE ÄMNEN: VÅDAN AF EFTERMIDDAGSSESSIONER FÖR LAGISTIFTANDE MAKTEN. Uti engelska underhuset passerade ör fjorton dagar sedan följande scen, som väckte en blandning af skratt och skandal. Frågan var om en debatt öfver navigationslagarna, då em bop personaliteter vexlades emellan ledamoten för Sunderland, br Hudson och ledemoten för Montrose, br Hume, hvilka understöddes hvar å sin sida af. sina anhängare med sådan bäftighet, att man nästam började frukta för ett slagsmål. Anledningen bärtill var, att hr Hudson hade rörande ämnet för dagen begagnat några uttryck af en särdeles värma, hvilka hr Hume I tillskref snarare champagrens ånga, än den anda at patriotism, som r Hudsons vänner betraktade såsom orsak till bans höftigbet. Hr Hume råkade nemligen i sitt svar att protestera emot br Hudsons vana, såi som kan påstod, xatt den ena qvällen efter den anI dra komma ned till buset upprymd, ban ville just I icke säga genom cbampagne. — Detta uttryck I synes hafva varit serdeles ömtåligt för majoriteten jaf huset, så att ett allmänt buller med bäftiga rop af: till ordningen! till ordningen!s uppstod. Det värsta var dock att br Hudson tog sak på bak och mente, att br Hume förmodligen tilltrott sig säga : honom dessa förolämpande uttryck derföre att han I hade hvit väst på sig. Hvad angick det vä, mente ban, den värde ledamoten för Montrose, om en anI nan hade hvit väst, eller icke. Han bade för sin Indel aldrig klandrat hr Hume, antingen han dinerat dborta eller sjelf gifvit en middeg åt sina vänner, hvilket ban medgaf visserligen stundom hände honom sjelf. Han förbeböll sig sin fria valratt i afseence på färgen på sin väst, samt nekade att ban. stod under någon bacchanalisk inflytelsen; hvarefterhan gjorde några rätt skarpa anfall på br Humes karakter. Saken böll på att få ett ännu mörkare utseende derigenom, att hr Richard Cobden gjorde nigra stränga anmärkningar öfver den förödmjukande scen, som nyss hade egt rum; dervid br CobIden, som kan lägga till ganska skarpt när han vill, Jät hr Hudson röna en temligen hård medfeart. Denna händelse kar naturligtvis icke blifvit borti glömd utaf tidningspressen. Gudskelof, vi ba fått en skandal, säger ordspråket; och brr Hume och ; Hudson hafva sedermera blifvit vederbörligen skärskådade i alla små och stora kotterier inom StorI britannien. — En tidning gör bärvid den anmärkI ningen, att man borde följa Jacob Arligs exempel, och taga saken mera kallt, seomt yttrar sin förundran öfver den stränghet, som br Cobdåen hear visat vid detta tillfälle, då det likväl vore väl tekant, att man i alla tider icke tagit så noga i underhuset om någon värd ledamot hållit ett tal, sem sqvallrat om ett nyss lex nadt middagsbord. När man icke sällan sett att bedervärda ledamöter, så der på aftonqvisten, fått gala såsom en tupp, ckälie likt en kund, eller härma en åsnas läte, utan att anmärkning dervid skett, så vore det väl också icke så farligt, om en eller annan lsgsiftare emellanåi skulle dricka såsom en fisk. Det vore väl bra bårdt, säger samma tidvicg vidare, om skyldigheten att bevista underhusets sessioner skulle medföra ett liggande, att alldeles afstå ifrån bordets nöjen, och om en torr debatt skulle göras ännu torrare, genom ait förbjuda champagne under den tid huset håller sina sessiener. Om det gamla ordspråket är grundadt: In vino veritas, (i vinet ligger sanningen), så kunna ett eller två glas extra tvärtom vara ganska nyttiga för en debatt, sårom ett bidragande medel att få senningen öfver ledamöternas läppar, hvilket ofta är ganska svårt. Imedlertid, så sluta de ifrågavarande anmärkningarne, kan visst ingen högre än vi önska, att anständigbeten alltid må iakttagas; och vi äro öfvertygade att kr Hudson instämmer i vår mening, att politiska frågor icke böra skådas igenom en sådan sorts glas, som han bruker se dem igenom. Icke heller kucna vi fiona, fastän ban är en representant för skeppnirgs Dtresset, att bean derföre sjelf behöfver intaga en laddning champagne, innsn hen går upp i underhuset. Ofvanstående har synts oss förtjena meddelas, sisom prof på den bitande och rågot grofkorniga humor, som en engelsk parlamenteledamot emellanåt får hålla till godo från prestens sida. Här skulle våra värde ledamöter, af något bland de fyra stånden, lägga sig det förfärligt nära till refbenet, om någon tog sig friheten att påpeka när en eller arnan tilläfventyrs kommer upp i sitt stånd litet rökig, efter en god middag. , — OM METALLERS REDUETION GENOM EOL; af Lazowskt, (Journal de Chimie mådicale, Dec. 1847.) Doppar man ett stycke glödande träkol, som är fullkomligt rent och fritt från aska, i lösningen af ett metallsalt, så reducerar det metallen som med sin fulla, naturliga glans, afsätter sig på kolet. Sålunda lemna salter af tenn, koppar, platina, palladium, qvicksiifyer, silfver och guld, högst glänsande afsättningar. — Hr v. Lszowski har iakttagit, att om salterna äro för sure, eller för korcentrerade, ingen verkan deraf uppstår. Förtunnade lösningar af kopparsalt, lemna, vid sfsättningen på träkolet, de mångfalldigaste färgebateringar, från det skönaste azurblått, ända till den metsiliske kopparens egendomliga färg. Vissa mstaller sfsätta sig företrädesvis på kolets spets; andra åter öfverdraga likformigt hela kolets yta; stundom, t. ex. vid användande af zinksalt, anskjuter metallen, i ganska glänsande krystaller, på kolets periferi. — OM FÖRFALSKNING AF CHOCOLADE. Chocoladen förekommer ofta blandad med mer eller mindre stärkelsemjöl, ja mången gåpg till och med skalen af cacaobönan, hvilka t:lisatser obetydligt förindra dess emak, och till det yttre utsserdet äro våra att upptäcko. Den ehbocolede, som är blandad ned stärkelsemjöl, blir, tillredd raeå vatten, så tjock, tt den vid afkylningen bir gUesrtad, och vid koandet utvecklar en lukt, sifor af Fokadt gummi. joml!ga febrikanter beröva kakgosöpen diss oljmne, i det de lägga den tira cicacn på starkt pphettade, hiliza stenar, cch ersätta det sålunda örlorede bindemedlet, genom kaifister Och mandellja; sådan chocolade måste dock skycdssrst konpsuNeraf, emedan den. eljest start blir höst. Efter uppgift af Lampadius innebåla 100 delar 2ca0o 40.91 delar etärkelsemjöl. Efter Delcher skall let ej innehålla något dylibt. Surchetsrådet i Pais gaf följande fö:eskrift, till undersökning af chooladens halt af stärkelsemjöl: 4 grsmmer Chocolade okas med 250 gr. vatten, ärnu forhett filirerag det ch behandlas med jodtinktur, sam, i händelse för-akning ägt rum. Åstadfommrr em mar allen mn I