Aftonbladet – 7 juli 1848, sida 2

kenstämma vore stridande både mot gällande författningar och näringsfriheten. Frih. Rudolf Cederström och hr von Hartmansdorff svarade, att handelsbodar å landet ofta vore skadliga, emedan de bloit beredde tillfälle för allmogen att få köpa onödiga lyxortiklar; att då församlirgarne blifvit beröfvade rättigheten att visa ifrån sig småtiggsre, borde de åtminstone få, om de ville vara sf med stortiggare, för hvilket landthandlande kunde anses; att dessa skulle blifva lönnkrögare och smugglare; ock frih. Carl Åkerbjelm anförde, till bevis att landthandlande utsuga och skada allmogen, att på ett ställe i Bohus län finnas 4 landtbandlande, bland hvilka en, för en lägenhet om blott ett par rum, betalar 700 rdr i arrende, m.m. d. Hr von Hohenhausen ville att församlingarne skulle höras öfver ansökningarne, men anmärkte att besiu:snderätten: öfver dem tillkommer hvyarken sockenstämma eller landshöfding, utan ligger i sjelfva lagen, som lemnar rättighet till handels idkande åt hvar och en, som uppfyller föreskrifna vilkor af god frejd och visst kunskapsmått. Punkten återremiiterades. Med anledning af hr Sjöqvists motion kade utsk. tillstyrkt aflåtande utaf en underd. skrifvelse med anhållan, att garfvare, karduansmakare, sämskmakare, sockerbagare, sejlare och repslegare, perukmakare, körsnärer, borstbindsare, plåtslagere och tenngjutare må i 3:e fabriksoch handiverzsordninIgen upptagas bland de handteringar, för hvilkas utöfning mästerskap erfordras. Motivet för detta tillstyrkande var att utsk. ansåg den kontiro!l å tillverkningens duglighet, hvilken ligger deri, att mästerskaps förvärfvande utgör vilkor för herdtverkets idkende, vara icke mindre nödvändig ! afseende å de här uppräknade yrken, äni afseende å åtskilliga af de i nämnde uppförda. — Grefve Lzgerbjelke ansåg deremot kontrollen ligga deri, att den oskicklige arbetaren icke blir anlitad af allmävheten, och han trodda föreskriften i den kongl. förordningen om mäsierskaps erforderlighet för vissa yrkens utöfvande blott vara bibehållen för att skydda dea fattige arbetaren i dessa yrken mot kapitalernas öfvermakt. Han ansåg äfven för tidigt att göra ändringar i en författning, om hvars verkningar man hade nästan iogen erfarenhet. Hr Preintzenskiöld invände, att om en person finge drifva ett yrka utan att hafva gjort mästerprof deri, kunde han hinna rarys många, . innan hans oskicklighet befve upptäckt. Häremot lemnade, i hans tanka, författningen alliför få garantier. He von Hartmansdorff kallade skråväsendet för en förnuftig organisation af arbetet, hylilkens borttagande I synnerhet detta år hade burit sina frukter; och vid detta skrämskott bifölls punkten. Förslaget att guldoch silfverarbstaressmt juvelerareyrkena måtte undantegas från dem, hvilka få såsom försörjningsmedel utöfvas, bifölls. I kaså ett förslag till upphäfvande af stadgandet, ati lärling, som efter fyllda 18, eller i vissa fall 46 år företer af sakkunnig och trovärdig person utfärdedt betyg om skicklighet i sitt yrke, må till gesäl! u:skrifvas. Emot utskottets tillstyrkande, bifölls ett af hr Gillberg väckt förslag om höjande af sfgiften till bandelsföreningens kassa från 4 till 40 rdr och af den till handtverksföreningens kassa från 2 till ö k 6 rdr. Utskottets afstyrkanden å flera andra väckta motioner godkändes, utan att ens föredragning skedde. Lagoch ekonomiutskottens tillstyrkan, i bet. A 20, att hvad som är stadgadt ifråga om arvläggning af qvarnar och vattenverk äfven må gälla i afeeende på inrättande af ängsvattningsanstalter, m. m., biföl!s; äfvensom bet. JM 20, hvari utskotten hade tillstyrkt, att rättigheten att kalla hurpredikanter bädanefter endast må tillkomma sådane besutne medlemmar af sidd. och adeln, hvilka antingen för ålder eller sjuklighet, eller ock i anseende dertilk att deras gårdar äro från kyrkorna vida aflägsne, icke kunna den allmänna gudstjensten bevista. — Ridderskapet och Adela har i gårdagens plenum bifallit följande betänkanden: Bevillniogs-, L:goch ekonomiutskottens, M 3, afstyrkande bifall till väckt motion om husvisitationarnas afskaffande; JM 4, hvari utskotten hade ansett väckta motioner om dels nederlagsoch kreditupplagsrätts beviljande åt rikets samtliga s:apelstäder, dels sådan rätts medgifvande åt vissa städer, icke böra till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda; JM 5, sfetyrkande bifall till väckt motion om ytterligare kontrolibestämmelser i afsesnde på uttändska varors in örsel och tullbehandling; J4 6, afstyrkande återinförande af tul.bomsbevakxningen I Stockholm och uppbyggande af ett packhus samt anstäliande af,en konmtrollör vid Riddarholmshamnan: JA 7, afstyrkande föreslagna ändringar 1 6 och 58 6S af 1843 års seglationsordning samt utvidgands af Kongelfs nuvara de tullkammardistrikt; JM 8, afstyrkande väckt motion om återupplifvande af skyld:s heten att taga förpassniog å kaffs, sprit, tobak, vin, m. fl. artiklar vid derss försändning inrike8 or:er emellan, samt om befrielse för till Stockho!m seglande fartyg frin tullbebaadiing vid Furuaund, men tillstyrkande sådan befrielsa för fartyg, som komma från Stockholm och gå till annan inrikes ort; Ekonomiutskottets AM 99, med förslag till till underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes ånyo taga uoder pröfning frågan om afbjelpandet af de oläIaenheter, som genom Calmar läns oformliga och o:jenliga indelning tillskyndas en stor de! ef dessinvånare, samt afgifva förslag till förändrande af de anmärkta förhållandena (hr von Hartmansdorff yttrade sig emot länets delning och förordada residensots förflyttande till Döderbultsvik); J4 4090, afstyrkande landshöfdingesidensets för Norrbottens län förflyttning från Piteå till Luleå; och JA 101, afstyrkande ett likartadt förslag i afseende på städerna Götheborg och Uddevalla. — Presteståndet biföll utan diskussion Statsutskottets utlåtande angående behöfvandes undsättning i missvextår. Lektor Wallman reserverade sig emot det ringa afseende Utskottet fästat på den kongl. propositionen i detta ämne. Några, most afetyrkande betänkanden från sammansatta Lagoch Ekonomiutskottet, godkändes äfven stillatigande. — Hos Bondeståndet föredr gs i går e mekonomiutskottets utlåtande 4 99, tillstyrkonde underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t i anledning ar väckt fråga om Calmare läns delning. J. P. Danielsson från nämnde län förklorade att hans kommilttenter, serdeles det stora Aspslands bäred, ingalunda önskade en sådan delning. De delar aflänet som borde afsöndras derifrin vore blott Norra och Södra Tjust, hvilka rätteligen borde tillhöra Linköpings län, och med detta förslag önskade tal. återremiss. Slrindlund fann de uppgifna skälen för delning vara långt störro i en mängd andra län, der man har residenserne aflägsne. Om alla dessa län skulle begära detsamma, skulle kostnaderne bli otro liga. Utlåtandet borde afslås, ty då alla ej kunne bo i Jerusalem, få väl några lof att stanna qvar ; R ttrade att Norrbottens län Jericho. — Rutberg I å vore 9 gånger så stort som Calmare, och många innevånare derstädes ha 30 å 40 mil till residenset; men önska ingen delning. Då en representant fråm Calmare län sjelf ogillade förslaget, borde utlåtanmen