Aftonbladet – 7 juli 1848, sida 1

REX NE E——X —— ——R— -R—RE——————-ÖR ———NK LE Den 4 Juli hade blott några obetydliga förpostfäktningar egt rum framför Kolding, emellan Hedemanska corpsen och fienden. Denne sednare stod i Jeld, Oddis och Vonsild. I Christiansteld och trakten deromkring stod en betydlig styrka preussare; i Skeppinge preussiska kuirassierer. I Köpenbamn hade man det rykte, att stillestånd skulle vara i fråga att afslutas. Det troddes, att general Wrangels framryckning hade för afsigt att gifva kraft åt förslaget härom, I allmänhet synes å danska sidan någon fruktan hysas, att svenska regeringen skulle vara alltför benägen att höra på fredsanbud, hvilket man icke å danska sidan synes vilja medgifva, utan på mycket fördelaktiga vilkor. FRANKRIKE. Såsom ett tillägg till gårdagens underrättelser från detta land, få vi nämna, att äfven i Marseille varit oroligheter af ganska bedröllig art. Den 24 Juni hade 53,000 arbetare tågat emot prefekturen och begärt förhöjning i arbetslönerna. Nationalgardet blef då uppbådadt; men barrikader uppfördes och det kom till en häftig strid, hvarvid på begge sidor omkring 400 personer blifvit dödade och sårade. Om aftonen stod ännu en kolossal barrikad qvar på Castellaneplatsen. Man väntade på troppar, för att storma den. I anledning af hvad i gårdagsbladet berättades, att en del gamla stadganden blifvit upplifvade,, bör nämnas, att dessa stadganden egentligen aldrig varit återkallade, utan endast i anledning af revolutionen, och i synnerhet med afseende på de förestående valens fullkomliga fiibet, icke under den sednare tiden blifvit handhafde, TYSKLAND. Minchen d. 22 Juni. I går eftermiddag afled i Wasserburg H. Kejs. Höghet Enkekurfurstinnan Marie Leopoldine. Hon var stadd på resa till Salzburg, då hennes med två hästar förspända vagn, på Wasserburgerberget, i närheten af staden Wasserburgs hospital, kullkastades af en salttransportvagn, hvarvid den höga frun bröt af sig halsen, och efter få minuter uppgaf andan. Kammarfrun, som satt bredvid henne i vagnen, kom från saken med ett lindrigt sår. Kurfurstinnan, gemål till Carl Theodor, var född den 40 Dec. 1776 och enka sedan den 46 Febr. 4799. Braunschweig d. 27 Juni. Den så vigtiga lagen öfver rätten att hålla sammankomster etc. har nu emanerat. Enligt densamma äro alla landets invånare berättigade att fredligt och utan vapen församla. sig i slutna rum. Om stora, offentliga sammankomster, under bar himmel, måste polismyndigheten förut underrättas, och densamma är befogad att förbjuda sammankomsten, om man har att befara något deraf, för det allmänna lugnet och säkerheten. Bildandet af sällskaper, som ej hafva något lagstridigt ändamål, är tillåtet. — De goda Braunschweigarne äro häröfver mycket belåtna och tala om ea serie högst frisinnade lagar och inrättningar, som blifvit dem förunnade af deras hertig och ministeren, som består af tvenne medlemmar, statsministern v. Schleinitz och geheimerådet v. Geyso. Innefatta dock de öfriga länkarna, i kedjan af frihetssionade lagar, ej större friheter, än den ofvannämnde skänker bertigdömets invånsre, terde man i sjelfva verket slanna i en måttlig tacksamhetsskuld. Man inner, alt rätten att hålla offentliga sammankomster, helt och hållet kan eluderas, genom den åt polismakten inrymda rätt, att vägra desamma. Uti Bränn, hufvudstaden i markgrefskapet Mähren, hafva oordningar, som började med agarbodarnes plundring, blifvit så allvarsammna, att slutligen kavalleri måst hugga in i hopen, för att skingra de oroliga. Äfven i Kandern bade oroligheter ägt rum, hvilka likväl utgått från militären, som af kittslighet huggit in på fredliga borgare, hvarvid flera personer blifvit sårade. sm (AKI ZON AOACI ACL ÄN Ch CW