Aftonbladet – 6 juli 1848, sida 3

tpsarananiDgen I 9 Dandtverks och Fabrikfordningen för idkare af vissa yrken att etsblera sig på landsbygden, bestreds af Ola Månsson, Per BengtsIson, Nils Jeppsson, Per Nilsson, vice talm. Nils I Perston och Stwindiund, såsom innelatteriöelskråItvång. — Audress Bengtsson satte lika stor trö till den som motionerat i denna sak, kom till res rvanten, br Berglund, den -man åberopat. Utskottets förslag vore antagligt, sizom ett beböfligt korrektiv mot fuskeri i yrkena. — Per Pålsson trån Skåne tyckte att garfvare, semakmekare, karduasnsmakare och byad de heta, må bo hvar som helst — ja äfven: om en och annsn borstbindare, komme på andet, vore det ej så farligt, hvsrföre hän yrkade afslag. — Asloge. j Af Jonas Christoffereson från Wermland väckt motion om ändring i 25 Handelsordningen; att kommunerna ega. beslutanderätt i frågor: om nya handelsbodarsanläggande, bifölls. å alv! 42 och 26 SS. undantagsnde guldoch siliverarbeten från de yrken. som få af alla utöives, bifölls efter någon diskussion: -Oia Månsson kunde ej gilla något skråtvång, och reserverade sig. Legutzkottets utlåtande JG 98, angående -burskepsegande hendtverkares befrielse från dem hittills åliggande deltagande i besigtningar för kronans räkning, bifölls. jo I sitt utlåtande J4 49 hade Legoch Ekonomiutekoitet, i fråga om aåndring i bestämmelserne rörande stängselskyldigheter,: bland annät, föreslsgit: vatt om förening inom ett bygleg ingis att icke siärge, må sådant gälla till eft rlefnad intill dess s -af delegarne öfverenskomma om ändrivg Herla — Strindlund yrkade afsleg i decna dels Om t. ex. en enfaldtig tonde, som biiivit förmådd att ingå på dylikt, hade sina egor gränsende intill ettstort gods, skulle han för sina 2 å 3-kreatur nödgas hålla en vaktare Jikaväl fom godset för dess bundra, eller ock ban, den fattige, tvingag. att ensam bekosta all bägnad: — Bergström, Ola Månsson och vice talmi Nils Persson talade äfven för-alelsg. Appelqvist ville sätta denna i sin litanis. Christen Andersson mo:;satte sig förrlaget af ofvananförde skäl, men i sycnerhet derföre att det vore väckt af friherre Raab, hvilket ingaf tal. den frukten; att derunder kunde ligga någon snara. Det sednara skälet åberopades äfven af Efraim Larsson. — -Afslogs. Övriga delar biföllos, äfvensom garmma utskotts utlåtanden -J4 20, om snläggving af ängsvattningss onstalter, och 91, om rät att källa huspredikanter endast för skröpiige eller låpgt bort från kyrkor boende ledamöter af Ridderskapet och Adelp. ——ttt— — i Bondeståndets öfverläggning vid föredrugningen af Konstitutionsutskoltets memorial till Rikets Ständer, angående Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse med förslag till ny riksdagsordning. Plenum den 9 Juni 28å0 (Forts. frotisdeagsbl.). Pelier Pehrsson från Jönköpings län (skvittligen): Jag finner väl uti Regerirgsformens 84 G, att då Korungen; seden hen inhemtat ictäötsrådernas tankar, vill föres!å grundlegsförävdringar, och sedan Konstitutionsutskouet tillstyrkt hvad Konungen föreslagit, skall sådent grundlagsförslag hvita tili grundlagserlig bebardliog vid nästa riksdag. Mer 56 tilåter riksstånden a i plena göra enmärkvirgar emot ett såidsnt förslag eller Konstitutionsutskottets yttrande; cch skola de anmärkvingar, hvilka hvarje riksstånd särskildt förkl rat utgöra deråg gemensamma tenker, åter till Konstitutionsutskottet förvisgs. Jsg fianer således icke förbjudet att hvsr och en reprecentant får yttra siva betinkligheter och göra anmärkningar mot ett sådant grundlegsförslag. Jag får derföro 1 kortibet, och utam att citera ella de paragrafer, kom förslaget upptager, i ett ssmmanbeing yttra mina ferhågor och betänkligheter emot detta för fäderneslandet så Vgtiga representationsförslag. 4 Under 40 års tid kar Nationen och Rikets Stärder yrkst på mångfaldiga reformförbättringar om organisationer och indragning af öfver flödiga embetsverk och embetsmån samt hushbållbitg med statsmedlen och i syncerhet på en ny representations ombildnivg, bygd på samfäldta val temtindragnirg af den onsturliga sjelfskrifvepheter. Längesedan hear mestan ef pationen utdömt den gamla representationen, scm så länge fjettrat allt framskridande med fyra motsatta elementer samt förlängt våra kostsamra riksdagar, uten att något stort eller godt kunnat uträttas. Kongl. Msj:t bar i sitt nådiga förslag tillstyrkt allmänna valoch sjelfskrifvenbetens borttegande, kvarföre hvarje rättänksnde svensk man står i stor förbindelse, men i öfrigt är förslaget otänkbart att antaga. Men Konstitutionsutskoitets ledamöter, som fått hela förtroendet att i sidana gröndlsgsfrågor föreslå nyttiga förändringar till lordets sanna väl, och hvilka ledamöter hafva, lårgt innan representationsförsloget ankom, riktigt fått tega kännedom om bela nationens cpiniorsyttringar, så väl i tryck tom petitiorsvie, med minga tusende.underskrifter från ala lendets provinser, äfvensom fått del sf reformvännernas förtjenstfulla förslag, hvilka ella så tydligen uttryckt nationens billiga och rättvisa önskan, på hvilken utgårg hela nationen med spänd vänten örskatsatt få ett Tförslsg, som gör rättvisa åt alla medborgere. Men huru har utskottets pluralitet uppfyllt denna önskan? Jo, i stället för att utarbeta ett förbättradt förslag, fom tillfredsställer nationen och stillar den jäsning som råder i landet, och oaktadt utskottet inhemtat den oro, gom råder i alla länder, och derigernom finner, ett det betryckta folket förr eller sednarg utteger sin rätt och tilitvingar sig nya konstitutioner m. m., så her utskottets pluralitet, tvärt emot alla dessa upplysningar, tillskapat ett förslag, tom skiljer sig så väsendtligt från menniskorätt och menriskovärde; ty ju mer man betraktar förslaget, desto mera ficner mar deruti så ipgripende inskränkningar i kela den mindre bemediade stora folkmmöngders rätt, så att det är anmärkniogar till nära segdt oändlig vid!yftlgbet. Jeg vill nu blo:t frembtölla några fåenmörkhingör, Nemligen: Srörslaget innebKåller, att vid-urtima riksdeg får endast förekomma de kongl. propositioner, som föranledt riksdegen, men deremot inga motioner eller förbättringar få af Rikets Ständer föredragas. Jag snser alt R. St:s rätt blir förmycket inskränkt. Äfven är föresleget, att ledamöternä i första kammaren skola väljas för 9 år; detta valsättär olämpligt, olämpligt är att invälja och blifva bunden att bibehålla en Jedemot på lång tid, då en -sådan skulle tilläfventyrs, för egna afsigser och beräkningar, kupnpa till en stor del åsidosätta landets sanna väl, Det tillkonstlade tredubbla velsättet, som är föresloget, är bögst olämpligt:och orättvist, Jag anser ett riksdogsmän böra Vöj:s, så vil till till dörsta som andra kemmeren lika, med tikel, öppet rösträtt för ella medborgsra och till bvorje riksdag. De föreslegna stora valdistrikten, länvis, eller endest af 70 i hela vidsträckta riket, äro alldeles olämpliga; ty derigerom kan ju bärda, att man vid fira tillfällen icko allerast får göre långa kostsömma resor, utan afven på fleras inrädenden komma sit rösta nå de män. kvars pålitlighet man icke