Aftonbladet – 6 juli 1848, sida 2

kunde bana väg för en restauration, men anar-! kien är besegrad och med den alla pretendenter, så af äldre som yngre linien, må de än på sitt standar föra örnen, tuppen eller liljan.! Sessionen den 27. Omgifningen omkring nationalpalaiset liknar ännu ett läger. Kano-j ver äro framdragne, hela regementer bivuakera på concordieplatsen. Uti sessionssalen syntesl. af de, såsom gisslan af insurgenterne tagne deputerade endast Tarabit. Senard öppnade sessionen kl. 44. Han upplyste, att med undantag af rågra eistaka obetydliga skärmytshngar, hade Hatten varit lugn. Uti departementerne, såsom i Marseille hade kontrarevolu: tionen Jikaledes upprest: sitt hufvud; men: blif vit undertryckt. I Nantes, Lyon, Rouen upprätthölls lugnet. Uti Paris vakade verkställande makten, oförtrutet. 9:e och 42:e, legionerne af nationalgardet (i St. Antoine och St. Marceau) bade måst afväpnas. Vidare föreslog han nedsättande. af ett utskott för dem, soml blifvit: uppoffrade under: de sista 4 dagarna; nätionalförsainlingen hade visserligen redan adopterat deras enkor: och barn; men: ännu återstode -mycket att :göra. För det uppgifna änI darmålet wulsattes ett. utskott af 9 personer. En stor revue. skall hållas . med de sinkomta nationalgardena och allt uppbjudes för att vedergälla deras entusiasm för republiken. Förslaget upptogs :med icke mindre ifver. Imedlertid besörjer utskottet för fångarne dessas behöriga förvarande; Thiers, -Barrot och Victor Hugo sitta der och deltsga uti fangarnes klassifikation, transport och underhåll. Vid visitation af 60 insurgenter. funnos hos dem knappt 40 francs sammanräknade. — Sessioven upp: sköts och ledamöterne företogo på afdeluingarpe behandlingen af de serskilda lagförslagen (deputatiousförslaget , begrafningshögtidligheterne) m. m. Kl. 3 började åter sessionen. Meaulle, föredraganden al domen öfver insurgenterne, sade: J hafven dömt insurgenterne till deportation. General Cavaignac sänder dem åter för krigsrätt. Hvad skall göras? Skola de deporteras eller fusileras? Edert utskott föreslår deras afdelning klassvis och att blott ställa de mest skyldige för ståndrätt. Cavaignac bestridde detta utskottets beslut. Vid postens afgång var frågan: ännu ej afgjord. s Det till undersökning öfser händelserna den 123, 24, 25 och 26 Juni tillsatta utskott består till största delen af majoritetens ledamöter, Odilon-Barrot är president, Woirheye vicepresident, och Waldeck, Rousseau och Laudrin sekreterare. Dagbladen La Presse, La Revolution, L Assemblee Nationale, La Vraie Republique, LOrganisation du travail, Le Napoleon republicain, L Amiable. faubourien ou le Journal de la Canaille, Le Lampion, La Liberte, Le Pere Duchesne, Le Pilori äro tills vidare inIdragna och deras pressar förseglade. Äfven Proudhons Representant du peuple utgifves icke, hvilket förmodligen, och som han icke är förbjuden; bärrör deraf ätt den utgafs från samma tryckeri som La Presse. Lalanne, den nye direktören för mnationalverkstäderne; svåger till ministern Trelat, är arresterad, såsom misstänkt för delaktighet uti insurrektionen. Deflotte, den bekante sjöofficern och medredaktören uti Democratie pacifique, är likaledes häktal. Chefen för verkställande makten, (så kallar sig general Cavaignac) har utfärdat en förordning, hvari märerna i alla arrondissementer linom Paris anbefallas att afväpna alla nationalgardister, som icke infinna sig på appel. Äfven hafva i polisväg en del gamla stadganden blifvit upplifvade såsom: emot anslag af politiskt innehåll, vid torg och gator samt allmänna platser; emot utröpning, försäljning loch utdelning, offentligt, af skrifter, teckningar eller emb!tmer; tryckta eller lithografierade, Igraverade, handskrifne, m. m., utan förut erhållen tillåtelse af municipalmyndighet; och har detta förbud äfven blifvit utsträckt till sångarne på allmänna ställen. Likaså har till polisprefekten afgått en erinran, att noga handhafva lagarne angående tidningar och periodiska skrifter. ) Följande drag af mod berättas i Constituliionely: Vid anfallet på tullhuset, hvars porItar general Lamoricitre lät inskjuta medelst I kanonkulor, red generalen i spetsen för de anfallande in på gården. Hans häst blef skjuten -Jaf de upproriske, hvilka på denna punkt förlorat mycket folk. Af de berättelser, som nationalförsamlingens president delgifvit församlingen, fioner man, att de egentliga anstiftarne af upproret gjort lallt, för att bringa folket till förtviflan och förIbittriovg. Så ropades hakom barrikaderna: Iförsvara er till sista minuten, fy om j gifven er, blifven j mördade., Rykten utspriddes öfver allt, att nationalgardet och trupperna -licke gåfvo pardon. Hr Såoard hade utfärdat en proklamation, för att vederlägga dessa föIregifvanden, som stegrat stridernas förfärlighet, och man sökte att uppslå proklamationerna så fort som ske kunde, vid alla barrikader. General Negrier är död. Medborgaren CharIbonnet, medlem af nationallörsamlingen, är dödligt sårad; Dornes, äfven medlem af församlingen, som troddes komma sig före, var nu åter sämre. L Den del af qvarteret emellan stadsbuset och