Aftonbladet – 1 juli 1848, sida 2

de icke gerna sålunda kunde förklarade uppstå, i fördubblad ära för svenska namnet. Medan Götbeborg på få dagar skyndade att genom sammanskott bidraga till en staty åt stadens grundläggare Gustaf Adolf, voro de lycklige att i Fogelberg finna en landsman för att värdigt utföra densamma, Vi lyckönske oss att sålunda en svensk konstnär som Qvarnström finnes att åltergilva Tegner. AU vid utförandet af Carl Jobans staty i Norrköping, dessa öfvannämde svenska konstbärer förbigingos, får man icke lägga den goda staden. till last — det var ja Thalern som vållade att Scbwantbaler kom att göra den? Tvenne statuetter; Carl X och Carl XI, visa Qvarnströms förmåga i just deona heroiska genren. Den förre blickar med verklig herrs skarelust; och tyckes hafva ett Warschau eller Köpenhamn i sigte. Lika karskteristisk är Carl XI:i sin utmanande ställnipg, som om han hår lefvande stode och säkert skulle säga Ur vägen .Moskoviter! MHändling och lif råder i den lilla bilden. Kostumens.kantigheter äro genom en väl draperad mantel dolda. Fyra eskisser till de kolossala figurer, som komma att uppsättas på facaden af akademiens hus, visa de fyra olika konstgrenarne, under bilder af yndige, mör. Målningskonsten, en täck och hänförande bild, synes likasom bafva uppfattat ett ämne, och fattar paletten föratt utföra samma; byggnadskonsten tyckes tåga något i ögnasigte, och hafva ett visst men på läppen: bildlhuggare och teckningskonsten äro bestämda och vestaliskt rena, som tecknidg bör vara. Dessa fyra modeller äro smakfullt behandlade, och: komma troligen att gifva akademievs fagad det der något, som den i karakteren till dato saknar. Som ni troligen intresserar er för den byllning, hvarmed man här ämpvar, Jikssom utrikes skett, slå en medalj öfver den svenska sångmön, så bör ni med tillfredsställelse betrakta N:o 48, modellen till frånsidan af samma medalj. Qvarnström har här lemnat ett vackert prof i den rent antika basrelief-stilen, som man ser den på grekiska mynt: Sångmöns ställning år verkligen inspirerad, draperierna väl kastade, och det hela smakar verkligen af Thorvaldssen. Ruedt omkring mellan lyror och lagerkransar är en inbunden cyklus af den stora konstnärinnans förnämsta segerroller. Af de trenne sidofigurerna äro Fosterlandskärleken och Välgörandet onekligen på sin plats, men Tacksamheten skulle vi önskat remplacerad al Snillet, bvilken hon egentligen bar att tackap för hvad hon är. Ar det publiken som tackar, eller tvärtom, föres tanken ovilkorligen på den damen, som besvarade en för henves välgång utbroagt toast med att propos nera ,Tacksamhetens skål: för: de välgörare som väckt dess ömma känslory. Detta är en bisak i det hela, som kommer att i kouvstnärligt hänseende öfverträffa både de i Wien, Berlin och London öfver Jenny Lind preglade medaljer, hyilka samtliga hafva det felet, att alldeles icke likna henne. Så mycket mera öfverraskande skall då sjelfva medaljongen, som i dessa dsgar defjemte är fulländad, blifva för hvar och en, som har den tjusandes bild för ögonen. Den individuella karakteren är särdeles froppant uppfattad. i denva rent svenska typ, om icke skön, dock så täck och så fängslande, som Jenny Lind förmår vara i . blick. och väsende. Denna vackra hufvudform, med det blonde, lätt omböljande håret, den näpna bakan och denna lilla mysande mun — cosi carinnan. Vändningen i figuren med den vackra skuldran, och tuniken, som så behagligt slutar utan att afskära bröstbilden, gör det hela något mer än vanhgt i denna genre. Det är ett nöje att länge betrakta den, och vi hemställe. buruvida kongl. teaterdirektionen ej kundevara hugad att för enskild räkning öfvertaga denna medaljong till myntning af det betydliga belopp, som Jenny Lind-representationerna skaffat teatern i inkomster. Detta extra mynt kunde således blifva ett nödmynt, att utgå till de louegandes hugsvalelse under svåra tider, med sin silfverklang påminnande om de toner, som endast kunna uppvägas med guld. 1 i Blott ett enda arbete i marmor företer expositionen; det är Kärlekenp, staty af -Molin i Rom. Denne konstbär bar, likasom så många endra, genom tillfällighetens utvecklat de anlag, som hos honom lågo förborgade, och bos mången ofta qväfvas genom yttre förhållanden. Men samma mäktiga genius; som t. ex. af sweden i Antwerpen Qvintin Metsis skapade en stor konstnär, densamma; com : eldat elt så stort antal andre, den allt lifvande Kärleken, bestämde äfven hans val, — och konsten, denna evigt unga brud, blef hans lycka och ära. Hans bär expomerade arbete visar den framgång och de förboppningar, som följt detta Jyckliga val. . Smygande som kärleken