Aftonbladet – 1 juli 1848, sida 1

för Malmö stad. Kronprinsen och prins Oscar hedrade tillställningen med sin närvaro. Stämningen var mycket glad och angenäm, man fraterniserade hjertligt och man hör icke någon, som icke bevarar ett angenämt minne från denna vackra fest. — I natt kl. 2 uppkom eldsvåda å Södermalm nära hörnet af Tjärhofsgatan vid Catharine vestra kyrkogata, i en med flera trähus bebyggd trakt. Som stadens militärkasern der invid är belägen, ankom skyndsam hjelp; men då den i trakten stationerade sprutan icke lärer varit i god ordning, beslutades en skyndsam rifning af huset, hvarigenom elden sedan lätt dämpades. — Häarpspelaren hr Pratt har nyligen återkommit till Sverige från en konstresa i Tyskland och gifver i morgon konsert i Hedvigskyrkan i Norrköping. — M:ll Bergnehbr, såsom sångerska engagerad vid Köpenhamns teater, har i Ystad uppträdt på scenen vid en representation för åtta dagar sedan. — Fråv Hamburg berättas, att vår såsora sångerska utmärkta landsmaninna, Henriette Nissen, som uti ltalien blifvit på ett glänsande sätt emottagen, lemnat detta land i anseende till dess politiska förhållanden, och pu väntas till Hamburg. . — Det torde ej vara för mycket sagdt, at sällan eller aldrig någon skrifven eller tryckt handling i vår tid varit afvaktad och emotsedd med så mycken nyfikenhet, som det: förslag till konstitution för Fransyska republiken, hvarmed nationalförsamlingens konstitutionsutskott nyligen inkommit. Vi hafva icke meddelat detta temligen vidlyftiga dokument ordagrant, såsom varande endast ett projekt, hvilket under de förestående debatterna sannolikt kommer att undergå åtskillige ändringar, då vi icke skola underlåta att lemna publiken fullständig kännedom om den slutliga redaktionen; men all: det hufvudsakliga finnes likväl upptaget i Thorsdagens Aftonblad Aillräckligt för att kunna göra sig en id om förslagets syftning och karakter, samt den ställning de serskilda samhällselementerna derigenom erhållit tll hvarandra. Vi kunne vid detta tillfälle icke underlåta alt återkalla i minnet, hurusom Aftonbladet sedan många år tillbaka framhållit, såsom ett utur den sednaste tidens : historiska erfarenhet gifvet och ifrån den politiska bildningens mnuvarande ståndpunkt härledt faktum, att den företrädesvis s. k. engelska doktrinen em nödvändigheten att grunda samhällets bestånd, och följaktligen statens inrättning, på motvigten och det ömsesidiga balancerandet emot hvarandra af karaktersskilda elementer eller klasser, numera lefvat ut sin tid och aldrig kan vidare viona någon fortfarande sympati hos folken, Hvar och en känner, att det är denna grundsats som lägges till grund för det s. k. tvåkammarsystemet med karaktersskilda kamrar inom lagstiftningen; och de som söka försvara detta system, hafva gjort sig icke liten möda, att utfiona allahanda subtila definitioner och argumenter, för alt bevisa nyttan och nödvändigheten af den nyssnämnda balancen. Oaktadt all den konst sofisteriet sålunda användt, har dot likväl icke kunnat hindra att mnationerna öfverallt mer och mer börjat varseblifva och slutligen kommit till temligen allmän öfvertygelse derom, att hela läran om den förmenta jemvigten, som skulle befordras genom tvåkammarsystemet, egentligen är hvad man kan kalla en ofantlig humbug, och i grunden hvilar på en osanning, samt i sjelfva verket går ut på ett förklädt bibehållande af fåväldet, astän under ett lärdare eller vackrare namn. Det kan icke vara otjenligt att nu påpeka, huru ofta dels åtskilliga lärda pedanter af den samla tyska skolan, dels ock en och annan af allenastyrandets myrmidoner inom den sealarierade pressen under det gamla systemet, likasom med ett slags medlidsamt förakt och med halfförnäma knyckningar på näsan, bemölt Ppåståenden från Aftonbladets sida af den art, vi ryss vidrört, såsom helt och håller visionära nbillningar, såsom elt efterpladdrande af en Her annan utländsk tidning, hvilken i sitt get land icke hade någon betydenhet eller några sympatier, m. m. Vi påminna blott om det cyniska öfvermod, varmed t. ex. författaren af den på sitt sätt öjligt märkvärdiga skriften: Har Sverige puolicitet och publicister ?n, som utkom för tio ir sedan yttrade sig öfver dessa frågor, älvensom några andra obetydande auktorer till skrif. er af dylikt skrot och korn, hvilka emellanåt skjutit upp som ett slags politiska svampar och ika hastigt försvunnit. Det är alldeles samma förhållande med Aftonbladets påståenden i denna fråga, som då vi sedan längre tid tillbaka stundom tillåtit oss yttra om opinionerna i Frankrike, att en beydligt öfvervägande del af befolkningen dertädes var republikanskt sinnad. Äfven denna Aftonbladets mening har nästan af alla de öfriga organerna inom pressen härstädes behandKET Ke