Aftonbladet – 30 juni 1848, sida 1

— HM—e gen äktar en qvinna, och när han sett henne vid dagen, är hon ett skelett, betäckt med ogarfvadt läder. Det är ickeallt guld som glimmars, och bomull är nu en eftersökt artikel för toiletten. Der är ett bref från Buenos Ayres — från min chargå daffaires der. Jag är ganska nyfikenp. Den monarkiska principen gör de mest lysande framsteg härstädes. Endast kronan saknas, för hvilken ni måste anskaffa diamanter, om möjligt, i utbyte mot buffelhudar, ty Rosas har redan skickat det guld, som erfordrades för kronan, jemte alla sina andra redbarheter, till engelska banken, för kronoköpet. : I utbyte mot buffelhudar: Är La Platas blifvande monark tokig, eller är han en handelsman? Det skulle jag vilja veta! Det finnes oxar nog i Brasilien både infödda och utländska, som bära sina hudar till torge. Jag använder endast några få hudar för min guldsand, och behöfver inga laster från Rosas! Det konvenerar mig icke alls! Nej! en dynasti, som handlar med oxhudar, kan icke handla med mig. Jag åstundar legitimitet oob reda penningar, och vill icke hafva något att göra med legitima oxar. Jag kunde kanhända tillbyta mig diamanter mot menniskor, svarta eller hvita, det gör ingen skilnad. Folket måste betala taxor för mina diamanter, det är naturligt. Tel est notre plaisir! Och en sådan quasi legitim borgare eller oxkonung må sälja sina undersåtare och sina oxar, hvar han vill, och till hvem ban vill. Dumma tyg! oxhudar för diamanter! Har man någonsin hört meken! Meo hvsd anvat kan man vänta ef en gaucho, en oxdrifvare, som önskar att bli konung och icke vill spendera mycket på sin krona! Låt honom äkta en legitim prinsessa, som har en stor familj, och han skall snart få en annån prydnad på sin panna, i likhet med oxars hufvudprydnader,. Efter denna monolog stirrade den gamle mannen länge framför sig, som om någon bild börjat föresväfva hans iobillning; derpå blickade ban omkriog sig på sin omgifning, och till slut på herr Closting. pHvar har ni lemnat min son? och hvar är hans diamant? frågade han, stigande upp från sin stol, jom om han ville fatta främlingen i strupen.