af justiteministern och efter inhemtande af statsrådets tanka. Om nationalförsamlingen beslutat en lag, mot vilken presidenten har vigtiga invändningar att göra, så kan han inom 8 dagar återsända veslutet, framställa sina invändningar och besära ny öfverläggning. Förssmlingen skall då ådpläga ånyo och det beslut den derefter fatar skall blifva gällande. Presidantens traktamente är 600,000 francs om iret, hvarjemte han logeras på republikens bekostnad. Presidenten tillsätter och afsätter efter egen vilja i konseljen, ministrar, sändebud hos utländska makter, generaler och öfverbefälbafvare till lands och sjös, prefekterna, öfverkommendanten för nationalgardet, mären i Paris, guvernörerne öfver kolonierna, öfver Algerien och öfver franska banken, generalprokuraorerna och nåsra andra högre embetsmän. Han har dessutom rätt att för högst tre månader suspendera mårar och andra sådana den verkställande maktens agenter, som äro valda af medborgarne. Alla bsslut af presidenten, utom ministrarnes utnämning, måste, för att vara gällande, kontrasigneras af en minister. Presidenten, ministrarne och alla andra invehafvare af offenillga myndigheter äro, hvar för sig, anivarige i hvad dem angår för regeringens och förvaltningens handlingar. En vicepresident för republiken nämnes för 4 år af nationsllörsamlingen, på förslag af presidenten, en månad eftar den sednares utnämnande. Vid laga förfall för presidenten skall vicepresidenten intaga hans ställe och utöfva hans myndighet; men om presidenten dör eller embetet på annat sätt blifver ledigt, skall inom en månad val till ny president företagas. Statsråd t skall bestå af minst 40 medlemmar, ander ordförande af vicepresidenten. Dessa medlemmar väljas för 3 år aft nationaförsamlinger, med sluten omröstaing och absolut majoritet. De kunna endast afsättas af nationalförsamlingen på presidentens förslag. Statsrådet redigerar de lagförslag, som regeringon framlägger för församlingen, samt alla reglementen och instruktioner för förvaltningen, på nationalförsamlingens speciella uppdrag. Dess öfriga göromål skola besiämmss genom en särskild lag. Presidenten och vicepresidenten äro vid slutet af a embestsutöfning sjelfskrifna ledamöter af statsrådet. Den inre förvaltningen bibehåller samma territorialindelning som hittills, cch består i hvarje departement af en prefekt, en generalkonselj och ett förvaltningstribunal. Vidare i hvarje arrondissement en uaderprefekt och i hvarje kanton ett råd, sammansatt af alla kommunernas märer inom kantonen. Slut!igen i hvarje kommun en förvaltving, bestående af en mär, bisittare och ett municipalråd, hvilket inom sig utväljer mären och bisittarne. En särskild lag skall bestämma dessa munticipalmyndigheters göromål, hvilkas ledamöter utses genom direkt omröstning af alla medborgare, som bo inom departementet eller kommunen. Generalråden och munielpalråden kunna upplösas af republikeas president, på statsrådets tillstyrkan. Lagskipningen utötvas i folkets namn, i brottmål genom jury, och i korrektionella och civila mål för vissa fall på samma sätt. Fredsdomare utses inom -hvarje kanton genom direkt omröstning al alla medborgare. Domarena i första instansens domstotar nämnas af republikens president efter en kompetenslag, som särskildt sxiall bestämmas. Kassattonsdomstolens medlemmar nämnas af nationalförsamlingen. De trenne sednast nämnda slagen af embetsmän innehafva sina embeten på lifstid och kunna icke utan dom och ransskning afsättas. I hvarje departement skall finnas en förvaltningsdomstol och för hela Frankrike en sådan öfverdomstol för att döma i tvistiga frågor rörande förvaltningen. Stridigheter mellan de förvaltande och lagskipande myndigheterna skola regleras genom en specialdomstol, hvars ledamöter utses från kassationsdomstolen och statsrådet samt fungera under ordförande af justitieministern. Anklagelser mot nationalförsamlingens medlemar, mot presidenten eller micistrarne samt högmålsfrågor i allmänhet afdömas af ett slags högsta domstol, bestående af 5 domare, som utses af kassationsdomstölen inom dess ledamöter, och edsvurne, valda bland medlemmarne af departementernas generalkonselj. De allmänna garantierna innehålla afskaffande af dödsstraff i politiska mål och af egendomskonfiskation samt förklaring att tryckpressen icke i något fall kan blifva underkastad censur och att åtal för tryckfrihetsbrott uteslutande skola afdömas af jury, äfvensom alla politiska mål. Vidare försäkras religionsfrihet; att hvarje medtorgares hemvist är en inviolabel fristad, der ingen kan intränga annat än under do vilkor, lagen bestämt; att eganderätten är okränkbar; att utskylder ej kunna upptagas annat än i kraft af lag; att direkta skatter icke kunna åläggas för mer än ett år i sender; att konstitutionen garanterar statsskulden, o. s. V. Åndringar i konstitutionen kunna ej företagas förr än efter tre serskilda rådplägningar m:d en månads mellantid och med tre fjerdedelars pluralitet i röstantalet hos nationalförsamlingen för hvarje gång. En revislonsförsamling skall då väljas, men blott för 2 månader, och den får ej sysselsätta sig med annat än de frågor, för hvilka den blifvit sammankallad. Slutligen innehåller ett tillägg att alla nuvarande lagar, reglementen m. m. fortfara att gälla till dess de blifva afskaffide. Nationalförsamlingen sysselsätter sig allvarsamt och, man kan säga, arbetar bårdt för at uatfinna förslag till sysselsättning för de arbetslöse genom särskilda arbetsutvägar, för att kunna förminska och upplösa de s. k. nationalverkstäderna. Flere planer äro till detta ändamål församlingen förelagda. Fonderna hade höjt sig obetydligt på de sista dagarna. Enpligt hvad vid sista postens ankomst nämndes, hade något allarm uti nationalförsamlingen bl.fvit väckt genom en anmälan af hr La