Aftonbladet – 27 juni 1848, sida 1

tysken, som, utan att sjelf märkas, hade följt honon på afstånd. Med stapplande steg naikades mördaren offret fö sin förfärliga gerning. Han stödde sig på sin bössa och lutade sig framåt, likasom för att försäkra sig att han verkligen var död. Då han icke fann någo! tecken till lif, drog han hoaom några få steg afsi des i träsket, från hvilket klippmassorna uppslego Han kände derpå en ofrivillig impuls att se sig til! baka mot den plats, från hvilken ynglingens oa vända blickar hvilade på honom. Men han såg ingenting, som kunde oroa honom, och laddande sitt gevär, gick han tillbaka, trefvande gång efter arnen på den pung, som inneslöt diamanten, värd 25 cocbe hvilken han hade köpt för 20 och just nu hade etalt. TOLFTE KAPITLET. MORD AF INTOLERANS. Oaktadt den olika grad af odling, som Nos och Benko, till föjjd af deras tidigare la nadsomständigheter hade erråit, existerade ett visst förstånd dem emellan, med hänsyn till deras gemsnsamme kerras karakter och beteende. Båda hade, utan sitt fris vel, gerom omständigheternas nycker bliftit bragte I hang tjenst; cch de buro sin lott med et slags losofi, enär den icke kunde förändrar, förrän de kunde finna ett tillfälle att skilja sig från honom, utan att belasta sina samveten med någon racdverkan eller deiaktighet i någon orätt handling. Herr Nols hade märkt den unge mannens plan, och förstod skälen, hvarföre han icke ville bestiga mulåsnan. Så snart de båda grimpeiros hade försvunnit bakom klipporna och buskarna, gick han till honom och gaf honom det sadlade djuret, samt befallde en neger på en annan mulåsna att vänta der, tills Banko skulle bestiga henne och följa efter karavanen med honom. Detta skedde, sedan ynglingen varit vittne till en gerning, som fyllde honom med asa och ofterlemnade ett outplånligt intryck i hans jäl. lika afgjordt den entipstl, som grundade six på vådas natur, hitintills bade ski!j: honom fiån ban. 1erre, en lika bitter känsla af asky uppsisg nu hos ionom mot en man, som, angripen at vår tids mittsamma sjukdom, att, på hvad sätt det än må ve, skaffa sig penningar, och, drifven irån brot ill brott, hade begått mord och rån j allblodighet, hvarmed han hads skjutit cn ogelv. Herr Nols hade uppnått det förenämnda värdsbhuet, men i stället för de väntade beqvämligheterna