Aftonbladet – 26 juni 1848, sida 1

Jag har icke eftertraktat den äran att Dblitva representant, emedan j2g känner den förolämpande ondska, för hvilken jag är föremål. Jag eftersträfdvar ännu mindre makten. Om folket ålade mig pligter, skulle jag veta att uppfylla dem; 0. sg. V. Då brefvet upplästes, uttalade först general Cavaignac sin förtrytelse öfver det språk som i brefvet fördes, i till stor del genomdref Ludvig Napoleons erkännande såsom medlem af församlingen, förklarade att p detta bref syntes rättfärdiga en undersökning angående hans deltsgande i oroligheterna. Finansministern Duclerc uppmanade församlingen, att icke taga något förhastadt beslut under intrycket af brefvets opassande innehåil. Styrelsen kände de Napoleonska stämplingarne och hade vidtagit nödiga anstalter. I nationalförsamlingen beslutades d. 46 dennes, att förklara Algerien såsom en för alltid Finansutskottet har på Leon Fauchers föreställning afstyrkt ministerens förslag, att införlifva alla assuranskompanier, liksom jernvägsbolagen, med staten. I detta utskott sitta nu, ibland andra, Thiers, Goudchaux, Berryer, Jules de Lasterie, Billault, Bastiat, Proudhon, Pierre Leroux. Uti Frankrike visar den fiaanciella ställningen licke någon egentlig förändring. Fonderna hålla Isig ännu alltid lågt; 3-procents-ebligationer variera emellan 46 och 453,, och 5 procents emellan 68!7, -loch 683,. Enligt den sednaste rapporten från banken hade dess förråd af metallisk valuta på de sista fjorton dagarne ökat sig i Paris ifrån 68 till .J85 millioner francs, och å branch-banrkerna från 62 till 65 millioner; således med 20 millioner; men den s. k. portföljen eller beloppet af diskonterade papper hade minskats med lika stor summa på samma tid. Detta synes väl utvisa en särdeles för-I delaktig ställning för banker, men anses å andra Isidan lemna ett bevis att handeln befinner sig i Istagnation och att köpmännen liqvidera sina gamla affärer, men utan att göra nya i stället. Uti ingen gren ansågs likväl rörelsen vara så afstadnad som uti juvelerare-yrket. Man har anmärkt, att det finnes fabrikanter, som icke fått sälja ett enda smycke sedan februari-revolutionen, emedan folket icke gör sig tid att tänka så mycket på dyrbarheter och juveler; och två tredjedelar af juvelerarne, Ibland hvilka många äro ganska rika, hafva helt Joch hållet tillslutit sina verkstäder och köpt sig gärdar på landet. Man börjar nu allt mer och mer alt frångå de experimenter, som den bekante Louis Blanc lyckats få anställda att drifva näringär på allmän bekostnad och för statens räkning. Isedan det ena efter det andra misslyckats. Uti de sista tidningarne står en berättelse af generalkommissarien för departementet Seine inferieure, Hippolyte Dussard, hvari han talar om sådana försök Isom varit anställda för att reglera arbetet och skaffa arbetsförtjenst uti bomullsmanufakturerna. De åtgärder, som blifvit vidtegna i detta hänseende, på grund af arbetarnes egen öfverenskommelse, hade slutats med att väcka ett allmänt missnöje, emedan garnet och calicoerna hade blifvit så dyra, att de icke kunde säljas utan förlust. Hela det reglementerande. som egt rum i afseende på denna faIbrikationsgren genom mellankomst af embetsmän Im. m., koramer pu att upptöra och näricgen som förut att öfverlemnas åt enskildas omsorger. Eit annat projekt, som hade vidtagits på tillstyrkan eller befallning af Louis Blanc, var att uppsjhöra med arbeten i alla straff-fävgelserne, emedan detta ansågs borttaga en del af arbetsförtjensten för den oförvitlige arbetaren. Beklagligen har denna förändring medfört flera ledsamma följder. FånIeerna bafva, sedan de mistade arbetet, blifvit nästan alldeles oregerliga; några blifvit tokiga, en bängt sig, o 8. Vv. Uti flera departementer had3 på den sista veckan, mellan den 41:te och 418:de, verit något oroligt, och värst uti Creuse-departementet. Myndigheterna hade der låtit arrestera några personer, som uppslagit afischer, innehållande botelser mot de medborgare som betalde den extraordinarie skattetillökningen af 45 centimer på 100 utaf den direkta skatten, hvilken tillökning påbjöds af den provisoriska regeringen. Vid underrättelsen om Idenna arrestering hade landtfolket omkring Gueret rest sig och marcberat på staden för att befria fångarna. Det möttes dervid af nationalgardet, som förgäfves försökte att bringa den antägande hopen till räson. En liten batalj uppstod, i hvilken 40 personer blefvo dödsde och dessutom ett antal sårades. Vid postens afgång var den slutliga utgången af denna sffår ännu icke bekant. I Perpignan hafva oordningar uppstått efter en patriotisk bankett. Nigra deltagare i denna bankett hade på aftonen velat sflossa skott i luften för rogskull, men en poliskommissarie satte sig dersmot och tog till och med några i förvar som bråkade. Datta åstadkom en stark jäsning. Folket fordrade att kommisserien skulle afsättas och förvi staden. Detia skedde, men förminskade ick gen, och det värsta var att en massa folk k ifrån landet samt begärde bos polisen tillstånd ett få plundra, hvilken märkvärdiga begäran de beledsagade med den försäkran, ett de skulle hafva den första respekt för persov. Rogeringen har genom telograf fått underrä om detia svåra tillstånd och ti ue eägtogatillstånd. — i dagea on 47 af Parisertir ina efter en tidning från Tau!cuse, men Porpignans esna tidningar för sagen beskrifva sakerna icks på långt när så amt, utan säga endast att något gräl hade Uppstätt vid dena nyssnämnda banketten, samt att folk ifrån landet hade kommit in i ändamål att med våld tillsgna rig salt ifrån saltverket Cordes. Äfven i Foix, den 42 deonnes, i Touls och i Lyon hefva varit smärre kollisioner och gräl, som tyckas visa att folkmassorna i södra Franirike äro råa och oroliga, samt mindre förnuftiga än invånarne i Paris. Från de fransyska kolonierna i Vestindien hade ganska oroande underrättelser ankommit om en stark jäsning bland negrerna derstädes, både på Guadetoupe och Martinique. De hade begärt sin omedelbara befrie!sa, och förklarat att de skulle tega sig friketen antingen man ville eller ej. Från Hayti bade oc så underrättelse anländt, att lugnet der ännu icke var iterställdt. Presidenten bade förklarat KonE Ena deputation af de afgångna ministrarna och a! flora betydande köpmäa i hufvudstaden fvit sig till presidenten för att begära ko 1en3 återställande; men till svar hade han aterna befallning att skjuta på ecmmar af deputationen hade Grabbning hade egt rum mallan et och trupp , hvari mycket folk fallit. Hela var i full recning och missnöjet mot presidenten hade stigit till sin höjd. Inom fransyska nationalförsamlingen börjar arbetet nu att visa sig fruktbärande. Konstitutionskommitten har den 47 dennos fullbordat sitt förslag tili grunileg för Frankrike, hvilket skulle tryckas och utdelas på mändegen i alla kammarens byråer. Detta år af 459 artiklar, men