skapet, och sedermera genom Kongl. brefvet den 24 December 4692 bestämdes, att för hvarje utskrifningsgill person utgöra 2 daler silfvermynt, efter 3 daler på riksdalern, så väl å krono och skatte, som å utsockne frälsehemman, och att de det sisia året, hvarunder de utgingo, eller 4841, bestegostg. till 3964 rdr banko; att under 4808 års krig Kong. Maj:t förklarade alla dem, som deitagit i landwärnet eller vargeringen, böra ifrån utssrifningspennincars erläsgande befrias; att sedermera Rike:s.Ständer, genom beslut vid 1812 års riksdag förklarat, att, som all frihet från utskrifniog upphört genom den vid samma riksdag af Kongl. Msj:t och Rikets Ständer vidtagna förändring i utskrifniogssättet af det fastställda förstärkningsmanskapet, samt all oroterad jord derefter komme att roteras, ifrågavarande utskrifningspenningar borde upphöra och således icke vidare bland statsverkets inkoms:er upptagas; samt att, genom Kongl. brefvet den 25 Maj 1813, Kongl. Maj:t förordnat, att omförmälde utskrifnivgsp-nninger af utsockne frälsehemmanen borde upphöra; och som egarne af berörde hemman, i likhet med åboer å andra frälsehemman, i förra tider utgjort den då vanliga konskriptionsskyldigheten, men derefter, enligt 1756 års Kongl. bref, fått fullgöra detta åliggaonda med utskrifoingspenningars e läggande, så synes det utskotten, som borde dessa utskrifntogspenningar rätteligen hafva utgått af bemmanen, så snart som det af dem uppställda extra roteringsmanskap från kriget bemkommit; och anse utskotten derföre hemmanen böra pu mera, 1 stället för den andre hemman påförde rowering, fortfarande och så länge de icke under krig fullgöra roteriogsstyldighst, erlägga berörde utskrifpingspenningar; hvadan utskotten tillstyrka, at: Rokew Sänder för sin det basluta, att utsockne frälsehemman i Halland, ifråa början af nästkommande år, erlägga utskrifoiogspenningar med 2 dalar silfvermynot för hvarje wsk.ifningsgtll person ifrån 48 års å!der och så iänge ban erlägger mantalspanningar, med de undantag likväl, som äro 1 författmingarne föreskrifne, dock att dessa utskrifningspecningar icke utgå, då bemmanen i keigstid. såsom uissotten här nedan ellstyrkt, utgöra extra rotering. Som likväl vid det förhållande, att nämnde utsockne fralsehemman under fredstid komma att vidkännas ett mindre ovus än i allmänhet öfrige bemman af enahanda natur, och således kunna i detta hänseende anses privilegierade och af sådan beskaffenbet, at:, jemlikt Risets Ständers vid 48140 och 1823 årens riksdagar fattade beslut, de böra vioxanoas exwaordinarie rotering; få utstorten vördsamt tilistyrka, att den de utsockne frälsehemmanen Halia d ålsgde extra roteringssky!dighet, med de j-mkningar, som deruti böra, enligt förut fettade beslut, verkställas, måtte fortfarande af samma hemman utgöras. Slutligen och beträffande frågan om de rotevskansafgifter, som biifvit de utsockne frälsahemmanen 1 Halland påförde ifrån och med år 1835, anse utskotten sig böra upplysa, att samma bemman utgöra 41193 77,.,,:dels martal, och att den ifrågavasal vliften Å desamma för år 41845 blifvit debiterad med 47,604 rår ö sk. 44 rst. Då, enligt bvad utskotten här ofvan sökt ådagalägga, Haliändska utsockne frälsehemmanen ej äro skyldiga att utcöra ordinarie rotering, synes billighet och rättvisa påkalla, att de afgifter, som i stället för en sådan rotering blifvit hemmanen påförde, icke rättv sligen böra at hemmanens egare uttagas; och få af detta skäl utskotten vördseamt tillstyrka, att de rotevskansmedel, som blifvit ifrån och med år 4835 de Hal!ländska utsockne frälsehemmanen debuerade, ej måtte, äfven om debiteringen deraf finnes grundad på laga kraftvunna begiut, af hemmanen uttagas, och att, om sådane medel blifvit u;betalde, desamma måtte vederbörande återställas. Emot detta tillstyrkande, att utskrifoingspepningsr skulle fortferande erläggas, hafva flera reservationer blifvit anförda; och hvarl befrielsen yrkas, ibland anrvat på grund af det lagliga förbållandet, att utskrifoingspenningarne, hvilka utgingo ej alienast af da utsuocknefrälsehbemmsnen i Ha:land, utan äfven af kronooch s-attehemman i detta län, samt af utsockne-frälsehemmanen i Skåne, upphäfdes vid 4812 års riksdag såsom en följd deraf, art allfrihet från utskrifning, genom den då vidtagna förändringen i utskrifningssättet af förstärkningsmansköpet, upphäfdes, och derför all oroterså jord underkastsdes rotering (se statsutskottets keiänkanda den 40 Juni 48142, bihenget till riksståndens protokoller 4:a del. pag. 521), d. v. s. emot att hemmansegarna ålades boväringsskyldighet och extra rotsring. Au så var förhåliandet, synes ytterligare af Kongl. Maj:ts bref af den 25 Moaj 4813. Jemte kungörande af Kongl. Mösj:ts bifall till Ständernas ofvannämnde besut, heter det nemligen deri, batt utsockne-frä!sehemmanen!, hvilka årligen utgjort så kallade utskrifningspenningar, hädanefter och sedan dessa bemman blifvit med extra rotering belagåe, må 1. likhet med roterade kronohemman från berörde afgift frikallas. a sd