Aftonbladet – 22 juni 1848, sida 1

DOLORES. ROMAN AF HARRO HARRING, I FYRA DELAR Om ni bar några bref till Italien, sade hr Closting under samtalet vid frukosten, behöfver ni endast förtro dem åt mig. Jag menar synnerligas sådana bref, som äro af mer vigt än affärsbref. Ni vet hvem jag är; ni känner mina politiska tänkesätt., Jag tackar er, senhor Luz, svarade den andre; jag har visserligen i åratal känt er som en naturkunnig slafhandlare och krämare. Jag är er mycket förbunden, och vill tga tillfället i akt att betjena mig af en resa geaom... Hur kommer det till? sade han, vändands sig till den andra gästen, önskande uppenbarligen att inleda ett annat ämne; hur kommer det till, herr Dujour, att er fader kallar sig Daily och ni bär en öfversättning af namnet på fransyska? Förlåt mig denna indiskretion; är det er styffader, som heter så? Min fader,, svarade Dujour, en man hvars yttre icke antydde något synnerligt. Min fader gifte sig som en emigrant i England i början af år 90, och fann det, under vissa familjomständigheter, lämpligt att öfversätta sitt namn Dujocr på engelska, ehuru kanhända icke fullkomligt bokstafligt. Jag bibehöll detta namn under mitt första äktenskap, från hvilket en son ärfde d2t, som nu är i ett handelshus i Buenos Ayres. Och när jag tog mig min andra hustru, en mycket patriotisk fransysk qvinna, genombläddrade jag våra gamla familjepapper, och gjorde bruk af det franska namnet i laglig form, 1 Bahia, der jag då lefde, Ni är då gift för andra gången ?, frågade signora Serafinl, som, med moderlig ömhet, med en sked höll på att mata en skön gossa, hvilken hon nyligen hade afvänt. pJag var gift för andra gången. 3 herr Dujour; men ack! min andra hustru dog I sin första barnsäng, och jag är enkling på nytt. En 0lycklig stjerna tyckes sväfva öfver mig och min familj,, suckade han, under det han skalade en bananas, och derpå, försänkt i sina tankar, åter lade honom från sig. Min fader, signora, min fader är, som ni punollkt vet, svag till förståndet, i en belägenhet, söm jag icke vidare önskar vidröra. Guld kan ej bringa lycka; jag känner tvärtemot, att BraSiliens grufvor snarare ökat än minskat menniskoslägtets eländen. ) Se Altonbl. MM 68—70, 79—76, 80, 83,86, 91, 95, 37, 104, 105—407, 109, 114, 116, 149, 121-—2423, 133, 136, 138, 140, 141. !