MUSA MIF BIVYA IVAV BU) UVA VIv MOMAN Sh BUDMM erfordra anslag af betydenhet för åstadkommande af arbetsförtjenst. Bondeståndet borde liksom ett par andra stånd återremittera punkten, för att ej binda händerna på sig sjelft, i händelse frågan komme till förstärkt statsutskott. Fördelen af anslaget för hvarje län kommer sedan alltid att bero af dess landshöfdings större eller mindre nit. Tal. nämnde mA On NA m— w— såsom exempel Upsala län, som i sednare år alltid ! tagit brorslotten af anslagen till vägförbättringar och odlingar, emedan dess landshöfding med ovanligt nit kunnat förmå menigheterne att ingå på vilkor, fom skaffat dem undsättningar. Yrkan på förhöjning af detta anslag kunde ej anses utgå af egennytta från ståndets sida; det vore biott af skyldig aktning för en fördel, hvaraf hela landet tager del. — ppelqvist och Anders Andersson från Skaraborgs län talade för bifall. — Andreas Bengtsson vidhöll sin förut yttrade mening samt tillade att Skåne ej syntes böra klaga, då bönder derstädes kunna hafva råd att ge danskarne till och med 4060 rdr. — Ola Månsson ville ej biträda deras mening som yrkade förhöjdt anslag. Man borde tänka på de fattige hemmavarande, och af fattige hade Skåne lika mycket som någon annan landsort. Afven i Jönköpings län skulle väl någon, om han ville göra en uppoffring, kunna skänka en 4000 rår till Danmark. Uppgiften om ce skånska bidragen vore i öfrigt obekräftad. — Petter Jönsson yrkade bifall. Att adeln åtterremitterar anslagsfrågor med begäran om förhöjning, vore ej sällsynt der, — men blefve det så mycket mer hos bondeståndet. Sådana fattige som församlingarne ha att underhålla torde aldrig komma att njuta någon fördelaf förevarande anslag. Talmannen såsom f. d. fullmäktig i riksgäldskontoret upplyste att de som erhålla lån af detta slag förbinda sig att vid arbetena företrädesvis använda fattige, och ansåg detta kontrakt i någon man kunna vara till nytta. — Anders Persson från Örebro län ansåx angeläget att få sådana föreskrifter, att erhållne lån blefve på ändamålsenligt sätt a-vände. I stället för användandet af !;:del hvarje år, borde det heta: batt användas under de år och på de orter, der missvext möjligen inträffar.o — Jöns Månsson från Skåne önskade bifall. Backarne i Småland lära ha dem egenheten att gå trögt uppföre, men så mycket fortare utför. I Skåne deremot gå de icke alls, äro bottenlösa och Bbehöfva makadamiseras för att blifva dugliga. Tal. vore från den ort, hvarifrån de stora summorne till danskarne skulle hafva utgått, men han visste intet derom och tviflade på uppgiften. — Liss Lars Olssonx från Stora Kopparbergs län undrade att Utskottet, oaktadt all klagan öfver bristande tillgångar, haft godt om medel till ätskilliga ändamål. Städerne t. ex. tyckas haft goda förespråkare inom Utskottet, — men som ifrågavarande anslag ginge ut på hela landets fördel, borde det återremitteras. — Strindlund upplyste att ett anslag för missvextår blifvit föreslaget till 700,000 rår, att utgå af spanmålstullen ssmt influtne eller inflytande betalningar å undsättningslån. Han ville fästa uppmärksamheten derpå att hvarje anslaget 100.000-tal ökar bevillningen med !,,:del per man. Tullen är beräknad till 4 millioner. Då exporten för närvarande måste inskränkas till !V,;:del, måste importen blifva så mycket större, för att fylla den kalkylerade inkomsten. Blifver åter importen så stor, då torde i stället Bankens silfver få gå till utlandet i parti. — Förhöjd skatt på bränvinsbränningen kommer att vålla många pannors död, och i följd deraf brist i kalkylerne på åtskilliga tusental. Med ett ord: saken vore miserabel, och tal. ville ej göra den svartare. Votering begärdes, och blef punkten bifallen med 48 emot 35. Olver 47:e punkten Litt. C., om utdelning af 3000 rdr årligen till premier vid landtbruksmöten, begärdes votering, som utföll med 39 nej emot 37 ja. hvarigenom punkten således återremitterader. — Häremot reserverade sig Lars Pettersson, Östman, Johannes Andersson, Per Nilsson, Sven Isaksson, m. i. Alla öfriga delar af utlåtandet biföllos. Konstitutionsutskottets mem. JM 43, med förslag till voteringsproposition i anledningaf Ståndens olika beslut om mem. JM ö godkändes. Samma Utskotts mem. M 44, med fö:slag till ändringar i de SS af riksdagsordningen, som röra representationsrätten för Fablu bergsleg, antogs hvilande till grundlagsenlig bebandling. Bankout kottets utlåtande JM 60, i anledning af erhållen åtterremiss af vissa delar af utl. M4 42 föredrogs i de punkter det angick Bondeståndet. Framställd voteringsproposition godkändes. Inbjudning att afstå från beslutet ang. räntan i diskonten och förena sig med Adelns och Borgareståndets mening, afslogs efter någon diskussion, hvarigenom Ståndet för sin del antog räntan till 4V, procent. Det nya föreslagna låningssättet medelst kassakreditiv, att fördelas på Stockholm, Götheborg och Malmö afslogs, äfvensom förslaget att borttaga ur bankoregIementet stadgandet om biträde till privatbankerne. Bankoutskottets utl. M 61 i anledning af anmärkHamburg eller Altona böra utsträckas äfven till London, och biträddes häri af Östman, m. fl. Bengt Gudmundsson och P.r Nilsson ansågo Ståndets föregående beslut böra stå fast. — Utlåtandet ansågs slutligen för närvarande ej erfordra någon åtgärd i denna del. Ekonomiutskottets utlåtande AM 92, ang. revision och organisation af hospitalsanstalterna i riket, ansågs af Strindlund om det bifölles, kunna föranleda en begäran till nästa riksdag af 4 million till hospitaler. Hvad som passar för Frankrike gör det ej för Sverige. I skrifvelse till Kongl. Maj:t skulle man antålla om undersökning, och utförande af förslaget, såvidt det kan ske utan alltför stora uppoffringar, men hvad som isypnerhet tarfvade eftersyn vore större rättvisa vid befordringar än som nu iakttages. — Sahlström ansåg äfven några hufvudsakliga fel förefinnas i hospitalsväsendets organisation, hvarvid främst förtjente undersökas egenmäktigheten i närvarande befordrirgsväsende. tskillige talare önskade återremiss, åheropande herr von Hohenhausens reservation. — ÅAterremitterades. Vid föredragningen af Ekonomiutskottets utlåtande Je 93, i anledning af väckt motion om framläggande för Rikets Ständer af Unionskommititens förbandlingar, anmärkte Sah!ström, att dessa resultater blifMm nm mm nm mo m nh mm oo — 3 mmm AA om OM dä tr Ur mAA MA MH er AA hh Mm e pm ningar emot dess utl. AM 48, diskuterades en stund. . Sirindlund ansåg stadgandet om inköp af vexlar il —O nnl!Tnt!t!T t TT.EttR !tSNNtG —-—— vit förelagde Norges storthing, — hvarföro skulle del då ej komma till Sverges Ständer? Utskottets motiver för afslag vore ej heller rätt klara, t. ex. derl det talas om bruket att ej i förlid yppa hvad som föreginge på underbandlingarnes väg; underhandlingar med Norge, en med Sverige så nära förenad stat?! — — Utlåtandet borde återremitteras med begäran om andra, och framför allt sanna motiver. — Appelqvist instämde, — Återremitterades. UPPLYSNINGAR I AFSEENDE PÅ JERNVÄGSANLÄGGNINGAR I SVERGE. Hr grefve A. E, von Rosen har nyligen utoifvit en hraochvr. som här ofvanstående titel