ringer vi ska stänga: Tvenne mindre landskaper Subiaco 403 och j Civita Castellana 104, äro verkligen små Pous D sin-ungar ; den sednare en reproduktion af en förut utförd större tafla. S:t Angelo är en ståtlig veduta, med sin englabro, der Tibern med guldgula vågor går fram En konung bland furstliga floder.p Och med detta minne fara vi af till Stockholms S:t Angelo — jag meuar Waxholms fästning af Berger N:o 74: ett verkligt kapitalstycke, oekså konungens egendom. Mången egendom är mindre värd; men vill ni somld konstnär betrakta detta sjelfständiga och raskalg målningssätt, i en diafan och solig ton, så fin-10 ner ni huru mycket konstnären äger — i ta-Io lang. Denna fiskhamn med sina farkoster —Jk och denna dalhing i vattnet, hvaröfver myggsvärmarne just tyckas hålla bal, allt lefver ochK röres. 0 Stäcks vue i Romerska Campagnan förflyt-,, tar oss till den glödande natur som i mias-, matiska ångor hvilar öfver den allt sedan medeltidens fejder ödsliga, fast fordom så bördiga Roms nejd, som nu endast skördefolk, konstnärer och banditer känna närmare till. Se denna af sekler tarda och af solen brynta ruin nedanför hvilken några bufflar sörpla i den af vexter omgifna gölen; dess på afstånd inåt bergen ledande aqueduct, och det färgspel, som gör denna annars så, trista natur behagheg för ögat att skåda. Stäck ådagalägger en flit i detaljer som få landskapsmålare i Sverige hafva. N:s 93 och 94 äro äldre arbeten, fast verkliga daguerreotyper af troget naturstudium. Maånskensstycket N:o 96 med fartyg, påminner mycket om Wickenbergs stora tafla på Rosendabl: frändskapen är icke oäfven. Stäck som nyligen återvändt till fäderneslandet, har, före sin hemresa, till konstföreningen i Paris sålt ett större sjöstycke för 900 francs; hvilket bevisar att hans talang gjort sig gällande äfven under en tid då man tror endast blouser och det anarkiska elementet råda i Paris; fast kungathronen är störtad finnes i Frankrikes hufvudstad en thron på varaktigare stöd: den godaln smakens. n Af hemmavarande konstnärer fäste vi upp-la märksamheten vid Bergs landskaper, särdeles)h vuen af Eskilstuna i månsken, N:o 446, Lyc-lt keby, N:o 213, och i synnerhet et! nyligen tfullIn ändadt större landskap med ekbackar, N:o 214. Det andas en äkta svensk natur; der! sträcka saftiga ekar sina lummiga kronor öfj ver bördiga kullar, der korna slagit sig ned il, skaggan och tyckas riktigt må godt: — åker-la tegarne i dalen och de vänliga dälderaa ifon-Jf den antyda Blekinges natur. Denna tafla i Hobbemas stil visar att konstnären har känsla j och vet uppskatta hvad hemlandet i så rikt mått har att erbjuda. Konstföreningen i Stock-ls holm har inköpt denna tafla för 200 rdr bko.? Billing har flera vackra taflor, ehuru de flesta förut sedda. Skärgårdsvuen N:o 204,1y Kungelfsvuen 206 och Båstad 203 äro alla afl förtjenst. Då Norden icke eger dessa rikalhb plantvariationer, hvarmed i Södern landskaper på förgrunder alltid så fördelaktigt stofferas, vore skäl att våra svenska lafvar och moss: lr; tufvor blefvo introducerade på dessa ofta naknalp gråstensförgrunder, som konstnären nu nödgasd insvepa i skuggmassor, för att få fram landskapet. Dessutom torde figurer vara nödigal, att oftare begagna till scenens lifvande. Ettly folktomt landskap blir såsom en fin middag js! arrangerad på ett nykterhetsvärdshus, eller som u en stor societet — utan fruntimmer: både torr och tråkig. Bennets tafla, en terrass i Paris, N:o 66, ärF en treflig vue af Hötel Beauvais, med gladalo minnen för många svenskar; och N:o 68, en! port i Bergstrahblska huset vid Stora Nygatan, med ett eget minne — ty se vi ej orätt, ärlp det Louis Philippe som här spatserar ned förlf trappan — då såsom emigrant i Stockholm kanske lyckligare än nu i Claremont. Bada dessal taflor äro målade med stark glasering, soml,; fransmännen bruka, och hvilket bar så mångaly fördelar framför det entoniga skuggmaner, somlg i allmänhet ännu brukas hos oss. ä Af utländningen finnas här på expositionen dugtiga och gedigna sakers. Fricks storal? Norrska landskaper äro grandiosa, men de bänga nu åskådaren alldeles för mycket in påla näsan för att uti dessa trånga spiltor riktigtib kunna ses. Lungkwitz, Etzdorff, Kier-I! schou hafva alla sina värdiga repr:sentanvter. bv Norrmannen Lund har en vue af Christiania, ly en bizarr tafla med skarpa och kantiga molnr och steril natur, dock originelt uppfattad.o Kramer har lemnat två så kallade fogelvuer, a) Batteriet 3 kronor utanför Köpenharan: den har med sina linier nog mycket af en fortiG-, kationsplan; — pendanten b) Helsingborg från s Kärnan, är ett enformigt thema med variatio-k ner på tegelpannor. Hr Kramer har i dessal taflor, som nog mycket påminna om Närnvberger-kram (hus i askar), kanske haft i sigte något litet hyggligt skandinaviskt sex-ställele (sextinskt kapell), der dessa taflor såsom skylIt tar verkligen bäst varit på sin plats. a Miller har 4 oljetaflor på exposition. Han ; är en utmärkt teaterdekorationsmålare och gör i mästerstycken, men endast som sådan. a Atskilliga uppdukningar finnas på is ochk snömos — vi hänvise till den som tycker om sådant. Vi preferera en schweitzeri-glace och I att minnas Wickenbergs taflor. Vintertaflorna li här äro alla för gäfliga försök att bringa denr döde till tifvet. il Cedergren och Larsson äro ännu pung. 5 män i verketn : goda anlag sakna de ej, böra l