Mt bringa frågan till stut och gånom eit öppet erbjudaase till medverkan i förlikoimgsåtgårserna gjort den elisr dem iaför nationen ansvariga, som undanArager vitt biträde eller endast gjorde motstånd emot Saken; så hade represeatationsråsan befunn:t sig på en -heli anaan plan än den nu står. En eller annan Vecka .mer hade kanhända åtgått för förslagets utarbetande. Regeringen hade måst komma emellan Med sitt afgörande. der intressana icke velat låta försona sig. När justitisministern träd1e inom stånAernas trösklar med sin just icke så låtta börda un:der armen, så hade hvar och en kunnat progositionen utan::ll. Detta kan synas vara stora olåganhe ker. Mean det hade blifvit påkostarde nog för ständerna att säga nej en dag till ett förslag, som så inför npattonans ögon och icka i kammaren blifvit beslutad: ; och hade ett sådant naj likväl framkomMit, så bada regeringen kuanat emottaga det utan -Apsvar, om också icke utan bekymmer. För mia del har jag utarbetat och båller här i handen et dstaljoradt forslag till aiternativ 1 vissa delar emot den kongl. propositionen. Grundsatsen är al!mänsa val med lika rösträtt för bvar och en, Kkoncessiona.r är inrymmanie af de fyra riksstånden 2ill ev: miadre antal. Nåsra och fyratio af regetingens paragrafer skulle, hufvudsakligen genom valgättets försnklaode, alldeles utgå. Jag hads ämnat anhålla 02 proposton på en derhän lydande det högv. Stindats gemensamma tanke att detta förslag borde såsom atteraativ bliva hvilande till nästa riksdag, för att till antagande eller förkastande föfTekomma endast i det fall, att Kongl. Maj:ts förslag till ny riksdagsordning m. m. icke blefva af Rikets BStänder anzagst. Men då hr talmannen redan tillkännag:f7:it sig icke kunna annan proposition fram: ställa är den som åsyftar det nu ifrågavaranse förslagets hvilande och enär ingea sannolikhet usder närvarande omständigh-ter är för handen, att ett altarnativ, hurudant det måtte lyda, skulle kunna bringas til! förstärkt Koastitutiorsutsrott, måste jag mig derafter fogö, utan att söka sätta sakerna på spatsen. Min enskilda mening vill jag dock icke förneka att alternativa förslags framlåggande som äfven före detta egt rum, är fullkomigen grundlagsenligt och att för de kongl. ropositionerna i detta hänseende icke är något unJantag. 81 S Reg.form. är i den delen tydlig att :en-kong!. propasition, som konstitutioasutskottet tillstyrkt, är med detsamma hvilande. Men detta hindrar icke att ju 56 Reg.form. äfven behåller sin gällanda kraft. 56 S Rag.form. innehåller utförligare föraskrifter buru förhållag må när konstitutionsutskott tillstyrkt ett rageriugens förslag. Ständerna ega rätt att öfverlägga om utskottets yttrande, att besluta, hvart stånd för sig, en gemensam tanke med an:edning derutaf, att remittera dessa gemensamma tansar till utskottet, att få dem från utekottet tilibasta sammanjemkade e!ler ock i oförenliga delar föreslagna till afgörande af förstärkt ut kott, ch resultatet af dessa åtgärder biir då ewt utlåtande som nästa riksdag skall förekomma tiil antagande eller förkastande. Det skall vara angenämt att få weta hvilken förnuftig mening detta skell hafva, om icke den att ständerna ega besluta alternativer, om de så för godt anse. Det är möjligt att man icke har tänzt något sådant 4812, när man föreslog den 56 6:s nu varande lydelse; men har man icke tänkt detta och icze velat göra 81 om intet, så är det Ä sanning svårt att veta hvad man tänkte den tiden. Onektigt är att:om en lag kan få en förnuftig mening, så är man skyldig att ge den en sådan. Det hade varit väl om ständerna genom ett alternativs framläggande hade visat nationen sin allvarliga vilja att efterkomma så högt och så länge attalade össiningar. Jag fritager mig från ansvaget för den utgång ssken pu sannolikt erhåller.