Aftonbladet – 17 juni 1848, sida 2

Man behöfver i våra dsgar verkligen mera ett band, om kan förena de rika och de rawtiga, än ett streck, som kan mera söndra dem ifrån hvsrandra. Den närvarande ståndsfördelningen är bestämdt icke sämre än det olyckliga strecket. Nog kan man genom bättre och lampitgare försigtighetsmårt skydda sig emot proletärernas befarade öfvervälse. Den tiggarerapresentation vi pu ha är bättre än två stånd, af rika och fattiga. Atskilliga detaljanwärkningar ha blifvit gjorda mot det förevarande förslaget. Flera kunna göras; men på dem faller icke en fråga af denna betydenhet. An tslas om fast egendom, 1 mantal satt, än (8 49) om jord, i mantal satt, hvil et icke är fullt detsamma. G-nom undantag af dem som äro ienskild mans tjenst, har man vä: rätteligen ve!at utestäsga tjenst-bjon ifrån valrätt, men men ber tillika 1agit denna medborgerliga fördel ifrån en del ganska sjelfständiga personer, t. ex. en del fabriksmästara, kopparsmeder 0. d., hvilka hava stora anspråk i anseende till svårigheten att ersatta dem och stundom genom sina pycker, ej olika vackra frunti mers, förstå att göra sina Lerrar a? dem beroende i stället ait vara berornde sjäfva. Hus i en Köping, som är värderadt till 8060 rör rgs, har, enhgt Ö 15, större rösträtt än !!,, bemman 1 samma tandtfössamling. Borgmäståre i G:fle, Götheborg, Malmö och Carlskrona hafva, epnligt 8 314, icke de poliviska rättigheter, som finnas en rex:or vid lär;omssrola tillsrkända. Vaidistriktet är geous till valkrets i 40 0. 8 v. Men voo felen cke svårare än desr, så kunde förslaget trysgt soskännas, Det kan vara dubbelt onödigt att sysselsätta sig med aylika dstaljer i ett förslag, som bar så ringa utsigtr aut bii antaget. Jag vill för min del gerna se, innan j-g tror, att bedervärda Bon :eståndet går in på ett reprrsentationsförslag, bvarpå allmogen icke vinner, och de 60 å 70 representanter för det lägre jordb:uket, hvilza kunna koroma tn i den här föreslagsa förmögenhetsrepr-sentatiooen, motsvara väl till siffran fulit ut bvsd Bondeståndet nu urgör i förhållande till de öfriga vaica stånden; men skilnaden ar den, alt oet ruvarande Bondeståndet bear ett absolut veio i grundlagsoch ett vilsorligt veto i bevillringsirågor, hvaremot derss vederlisar i förmösevhetsrepresentationen kunna i alla frågor öfverrösas at de högre klasserna. Ett är att uttala en pr.neip, ett anvat är att uppgöra ett förliknings:örslag, som på en gång kan ge uomdrifvas och i det närmaste, d. v. s. I sina flesta och hufvudsakligaste delar motsvarar princ pen. Bedan hos 4840 års Korstitutionsuiszott bade jag föreslagit, att en del riksvajsmän, eburu en til: antalet minere, borde utses gerom alsmänna val per capla. Ticerna ha icke förändrat sig pu på det sättet, att den som då ville ba länsombuden utsedde per cspi a, nu sku le vilja ha dem valde efier hemmentsl. Al!ls medgifva vel det, att foreringarne ha sedan den tiden stigit just i den mot aita riktningen. I det pu hvlande förslaget finnes icke något al. mänt val per cepita, utan ett privilegieradt val per capita och ewt slags samfalda val efnier förmögenbet. ä!ven embetet såsom sådant räknadt till 320 rdr årligen — 4 proc. af 8000 rdr. Man har således 1 detta förslag väl gjo:t korcessioner, men koncessioner ensamt åt förmöger heten, koncessioper hvarigecom den slimänna valprice pen, som alltid förutsäster omröstning per capiia, är alldeles utesluten. Mig vill det :örekomma, som om visserligen koncessioner måste görss så snart det blir fråga om att få något igenom, men att om koncessioner måste göras, så måste de görs åt den moraliska person, som har beslutanderätten, och tcke åt någon annan. Ville man pu sniaga allmänna valprincipen såsom den grund, hvarpå representationen bör uppöras, så tundmen visst icke neka, att ju koncess:ouer i afssende på denna princip äro gjorda i en lag, enligt hvilken intet enda val kommer att utfalla efter den allsvänna velprincipen i stället att alla val skulle vera allmänna. Det är således all möjlig fri.ostigbet i denna del, men denna frikostighet är bevisad icke emot den nuvarande representativa statsmakten, som har beslutanderä:tsn, utav emot förmögenba:sinpehafvare, bvilka icke ha beslutenderätten, uten endast en andel deraf inom de två rissstånden. Mon det är bögst otroligt, att ett förslag utan koncessioner åt riksstånden under luxna törbållanden vinner deras bifall. Och bvad skulle då gagna 0s8, em regeringens förslag Vv re aldrig så förtreffligt, så framt Get icke går igenom? Det är nog bra sällsynt, att en statemakt, utan trängande nöd och så länge sakerna gå Dågorlunda hjelpligt, belt beskedligt abdikerar. De nuvaronde r:kastånden äro cke mwasatlösa bvarken emot regeringens önstniogar eller lemot sem, som uttalas I:rån andra båll; det ba de lota nog ådsgalagt. Man räknar felt om man hoppas, au en representation, som icke är blott rådplälgends, lårer fi na sig till bvilken grad som heldst lädelmo ig och uppsffrense, heldst vär det gäller att förklara sig sjelf sandsförderflig och ur stånd attregera. Utan tvifvel hade det vsrit omöjligt att göra :l vissa etergifter ocr likväl bibehålla den omfattade -pencipen oförkränkt vid det stora flertalet af de t wllfällen, då den borde tillampas, bland anvat t. ex. .Ipå de: sätt, som jag för min del föreslog för åtta år lsedan och ävnu vidbåller, genom alt låta de fyra rlriksetånden med ett antal ledsmöter ingå i den nya ; (repregsntationen. Ingenting kan vara mindra popui llart än stånd, det medgifves; men säke:t häller man el heldre till godo en mindre dosis äf dem, än den -större, som man redan bar, i syrperhet som man är viss på att de i alia fall bli uppslukts. Det är icke el heller gifvet, att de fyra ståndens val under de för-landrade omständigheterna skulle utfslia utan heder ilför de valjande och utan bårngd för fäderneslandet. ti Man kan snarare föreställa sig, att med det här j I svärdet öfver bufvudet skulle der bli en ranska stor olangelägenhet att insätta kapaciteter i pationalrepres)sentationen, och fäderneslandet s:u!le i flera hänse.Jenden derpå vinna. Att de pya elementerna Ilänga Idea blefre de vinnande, dssom lära väl både de förs I hoppningsulle och de tförskräckie vara eniga. När ett törlikningsförslag skall uppgöras, Plägar -Iman gemenligen höra dem mean skail förlika. Det tisynes mir ha varit ganssa önskligt, att regeringen alt denna fråga hade följt den sedvanon i en vidtlsträcktere mån än som skett. Om regeringen hade flöranstiltat sådana råcplägnivgar med Ständerna tlu:epförea riksdegsordnivgens område, som de, hvilka elegda ru för åtta år sedan i r: presentationsrågan b loch för fyra år sedan i fisansfrågorna, men 1 tilln känvagifven och troget iuilföjjd asgt att I vissa bufvudåelar af frågan få en bestämd mening utta-llad geoom öppen omrösin!ng af de särskilda stån-den, så bade tåde regeringens och sakens ställnin eli detta ögonblick verkligen varit fördelaktigare. 8 7. snart regeringen hada vsat sin alvarliga föresats ENTERTAINMENT AEASEEE vi ee ARA CV Issa ok AL So lsnat