Aftonbladet – 14 juni 1848, sida 1

UTRIKES FRANKRIKE. Verkställande kommittåen hade afgifvit en berättelse till nationalförsamlingen angående tilldregelserna den 45 Maj, då församlingen blef våldförd af de sammansvurne, hvari styrelsen rättfärdigar sig för beskyllningen, att ej hafva handlat med rog rådighet och försigtighet. Det synes, som bade Caussidigre och Courtais egentligen varit orsak, att folkmassorna kunnat intränga i församlingen; den förre genom det, att han försäkrat ingen fara eller sammansvärjning vara å färde, och den sednare gerom det han gaf tillstånd åt en del af folket att få inträda. I gathörnen läsas anslag, hvsri Prinsen af Joinville rekommenderas till vaimärnen sågom kandidat. Dylika orimli;beter kunna icke gerna utgå ifrån andra, än dem som vilja skrämma för reaktion. Iogen tror derpå. i Madzmo Nidboyet, som inom arbetarne af qvinnokönet spelar samma politiska roll, som Louis Blanc för de manliga, försäkrar i sin tidning Voix des femmes, att hon ej haft del i den inlemnade petitionen af fruntimmer, fom tackat för regeringens proposition om lagen för gifiermålsskilnad. Brytningen inom de qvinliga emancipationsbjoltinnorna synes vara stor, och ett nytt blad skall af den kommunistiska fraktionen komma att utgifrvas, under titel Fruarnas Apostelp. TYSKLAND. Frankfurt d. 3. Nationalförsamlingen bar definitift konstituerat sig genom antagande af den arbetsordning, som blifvit utarbetad af en dertill särskild nedsatt kommission, bestående af 45 mediemmar. Nämnde arbetsordnipg vann ett så allmänt bifall inom församlingen, att den antogg enhälligt, utan all diskussion. Sedan denna vigtiga fråga blifvit afgjord, skred man nästföljande session, den 31 Mej, till presidentval. Vi hafva i lördagsbladet omnämnt utgången af dessa val, men bifoga no, efter Hamburgerkorrespondenten, några upplysningar, som icke sakna intresse. Goöagerns snart sagdt enhälliga (499 röster af 518) utnämnande till president harväckt mycken belåtephet. Afvenså har Soirons väljande till första v. president vunnit allmänt bifall, men vid valet till andra v. president, hade yttersta venstra sidan, eller republikanska partiet, uppbjudit alla krafter: för att få in sin kandidat Robert Blum. Man hade uppgjort cn fintlig plaov, bvarmed man trodde sig genom de röstandes splittring kunne vinna sitt syfte. Men föreslog till denna plats en Österrikare, i hopp att det Preussiska partiet skulle sätta sig deremot, och sålunda den afsedda söndringen i partier uppstå. Men denna plan misslyckades fullkomligt ; Preussarne gingo in på förslaget att rösta på en österrikare, och uppställde till kandidat d:r v. Adrian. Venstra sidan sökte då göra en diversion, genom att uppställa en annan österrikare, hr v. Möhring, såsom kandidat. Naturligtvis uppstod nu en strid inom församlingen, för och mot Adrian, samt för och mot Möbring, och då ingendera af kandidateroa bade några starkt öfvervägande företräden, eller sympathier för sig, föreslog nu en af venstra sidans agitatörer att man borde slita tvisten genom att afstå från de båda uppgifne kandidaterna, och i stället gifva kandidaturen åt Robert Blum. Intrigen, ehuru väl anlagd, lyckades dock ej bättre än att, af 543 röster, Adrian erbö!t 300, Möhring 66 och Blum 446 röster, hvilket sistnämnde dock är mer än hela veastra sidans antal, hvaraf synes alt en del af centern blifvit vunnen för Blum genom denna manöver. Den sålunda till andra v. president utsedde baron v. Adrian, representant från Wien, är allmänt aktad för sin utmärkta karaktär. Frankfurts borgerskep betygade sin tillfredsställelso med valets utgång, genom ett praktfullt fackeltåg till de valdes bostäder, om aftonen samma dag som valet skedde, Prag d. 30 Moj. Grefve Leo Thun meddelade i går uti nationalutskottet, ett hen, i egenskap af president i den provisoriska styrelsen, i eamråd med presidenterna för förvaltningens olika grenar, beslutat inrättandet af ell ansvarigt regeiingsråd — en provisorisz regering — för Böhmen. Omständigketerna kräfde skyndsamma åtgärder. Detta regeringsråd skall bestå af 8 medlemmar, af h-ilka redan Paiasky, Rieger, grefve Nostiz, exborgmästaren Strobach, Bomorch och Brauner äro utnämnde. Grefve Nostiz och Rieger hafva afrest till Insbruck, för att af kejERNER PEN KET NE Se UR STAN