Aftonbladet – 13 juni 1848, sida 1

MM had Brann r landet, förvandlade fiendens temligen snabba framträngande till ett ännu snabbare återtåg. På fem olika ställen i Sundeved hafva gårdar setts brinna. 4 å 500 preussare hafva varit i Åbenrå, men åter lemnat staden i sydvestlig riktning. Det danska gardet vann här sina första lagrar och var det, som i synnerhet bidrog till kampens för de danska ärofulla slut. Åfven herrgårdsskyttarne voro här, som förra gången, särdeles raska och verksamma. . Fiendens styrka lärer denna dag bestått af Halketts hela kår och dessutom 6000 preussare. Både Halkett och Wrangel förde sjelfva sina trupper. Fiendens mening synes hafva varit, att verkligen gifva de danska ett afgörande slag, men deras plan att kringgå Hedemanns högra flank blef för tidigt genomskådad och gjord om intet. På danska sidan voro 10,000 man i elden. Svenska löjtnanten Lejonhufvud säges vara fa!len i slaget den 35, och löjtnant Sommelius (Beppo) har i fåktningen blifvit så svårt sårad, att han afled under transporten till lasarettet. Till Augustenborg hafva blifvit förda 129 sårade danska och 9 af fiendens folk; 24 fallne af fiendezs (deribland 4 officer och 4 underofficer) ha blifvit inlagda i Sönderborgsg kyrka. På danska sidan hafva fallit, utom de redan nämnda officerare samt en löjtnant Muus, 4 underofficerare och menige, samt en herregårdsskytt. Danska högra flygelkårn, under öfverste Juel, hade nåtten mellan den 6 och 7 dennes blifvit häftigt anfallen, hvarefter den drog sig tillb ka till Ralding. En tillfångatsgen preussisk officer uppgifver, att de tyska trupperna under Wrangel och Halkett valrit 48,000 man. Danskarnes styrka var omkring 1 20,000. DANMARK. Från Helsingör berättas, att en skeppare den 6 dennes i Östersjön sett en rysk flotta på tre divisioner, hvilka bestått af inalles 49 större örlogsskepp. Vid Stolpeminde skola ligga 7 ryska örlogsfartyg, hvaraf 3 linieskepp. Danska korvetten Flora hade afseglat sydpå. Derjemte hafva vidare blifvit kondemnerade preussiska skeppen Eduard och Carolina Attilia — laddningen frigifven — samt hannoveranska skeppet Finke, hvars last äfven frigafls. Under den ö dennes har en förordning blifvit utfärdad om utfärdande af räntebärande obligationer, samt påbud om en riksskatt, för att liqvidera desamma. I Köpenhamn har den 5 om aftonen varit ett litet folkupplopp. En piga hade råkat att vara näsvis mot en tysk bagarlärling, och denne hade slagit henne. På skriken lopp folket till, och då mästaren skaffade undan lärlingenr, anföll folket honom sjelf samt inoslog hans fönster, och den anryckande borgarevakten ansåg det vara bäst att medföra honom till högvakten, för att undandraga honom folkets raseri. Först sent på natten åtskiljde sig folkhoparne och bättre klädt folk deltog i oordningen, hviiket föranleder tidningarne att strängt klandra deras uppförande. Ett i Haderslev gjort försök, att framkalla en för tyskarne3 sak gynnsam förklaring har strandat. 248 borgare i staden hafva deremot underskrifvit en förklariog, hvaruti de säga, att så vidt deras önskan och mening kommer i betraktande, de icke vilja någon delniog af hertigdömet Slesvig, ännu mindre sjelfve förenas med tyska förbundet, utan vilja blifva i förening med Danmark, under åtnjutandet af de rättigheter, som kongl. propositionen af den 27 Mars utlofvar åt dem. Amiralitetsrätten hade den 7 d:s prisdömt preussiska skeppen von Weickmann, Greifo, die guste Hoffnung, Bertha och Stadt Berlin,; samt meklenburgska skeppet Ellida och hannoverska skeppet Helene Ettine. Af lasterna hafva v. Weichmans och Berthas blifvit såsom neutral egendom frigifaa. SPANIEN. Bertram de Lhys hade fått flnansportföljen, och af Mons och Pidals återinträdandei konseljen blifver iotet. Finaosoredan var ofantligt stor. För guld betaltes 13 proc. och för silfver 40 proc. agio. Det omtalades att ett krigslån skulle upptagas af 400 millioner realer. Några engelsmän , misstänkte för stämplingar, hade blifvit arresterade. De från London ankomne depescher troddes vara ar fredlig beskaffenhet. FRANKRIKE. Valkandidaterna för Seinedspartementet voro många. Ibland dessa Heders, Changarnier, Chamboile, Victor Hugo, m. fl. Man förordar till och med i Constitutionel Emile Girardin. Generel Changarnier har låtit tillkännagifva, att han vill emottaga uppdraget. Ea del af arbetarne ifrån departementen, som varit i Paris, hade nu börjat begifva sig åter till hemorten. Fonderna hade fallit omkring 2 procent, och i enledning af folksamlingar, som flera aftnar egt rum samt varit allt mer talrika, var man orolig för nya ordningar. Ett blad berättar, att Ludvig Napoleon farit i Paris, men blifvit af polisen uppmanad att afresa. Uti nattonalförsamlingen var d. 3 dennes en häfig tvist i anledning deraf, att det utskott, som lifvis nedsatt för ett yttra sig öfver händelsen d. lö Maj, då en folkhop inträngde i kammaren och ille öfverändakasta regeringen, hade i sitt betänkande hemställt till församlingen, huruvida åtal äfen kunde få anställas mot medborgaren Louig Blanc, som är en af församlingens ledamöter, för let han vid tillfället hade talat till folket genom önstret uti ett närbeläget rum. Under den långa liskussion, som förekom öfver denna fråga, hafva rågra representanter intygat, att de hade hört Louis lane d. 45 harangera folket och lyckönska det att vafva återvunnit petitionsrätten, samt att denna rätighet icke mera skulle kunna bestridas dem ; men undra, och deribland kammesrens vicepresident Seard, besttida detta; och derjemte har den bekante 3arbås, som är arresterad och nu sitter i Vincenes, derifrån afgifvit en förklaring, att det var han, om haft detta yttrande. Andra !edamöter intyade äfven, att då Louis Blanc bars på händerna f folket i församlingssalen, hade han af alla krafer stretat att komma ifrån dem och dervid fått ina rockskört afslitna. Efter diskussionens stat , varunder den stackars mannen fick svettas förfärgt vid åtskilliga sarkasmer, som förekommo sägånde hans vilifarelser i nationalekonomien (BYilke ar afseende på idterna om arbetets organisation — eslöts, med 369 röster mot 337, att något åtal ick vå ega rum. Uti en särskildt utgifven brochyr ha ouis Blanc sjelf afgifvit en berättelse om KVad ham igt och gjort på den ifrågavarande 45 Mj. Hap ppgifver der, att innan han hade gått ur salep: ade flera kommit och sagt, att hopen fopade onom. Af forhåga att det kunde öka folkmassan m han icke gick ut och talade vid dem, och sådes i hopp att lugna gäsningen bland mängder ada hem 20 Bs oc må — 131 -— mm —