Aftonbladet – 10 juni 1848, sida 2

kom. Nordstjernan lade nu bi på ungefär två mils afstånd från skråfvet af kuttern, just då Mazzini lossade ett skott — väntande såsom svar en signal, att man gaf sig på nåd och onådp. Imedlertid, innan vi närmare betrakta kutterns och Mazzinis möte, måste vi söka erforderlig förklaring öfver La C2zas afsändande från Buenos Ayres, samt öfver den del, som Mazzini intager i vår tids historia. TREDJE KAPITLET. EXPEDITIONEN. Poliskommissarien Borrachezo hastade från justitiepalatsst, för att föra Perezoso till den statsmans byrå, som beklädde iarikesministersembetet. Affåirens vigt fordrade en enskild audiens, och Perezosos anbud och stipulationer för den persons gripande, på hvars hufvud det förenämnda priset var satt, voro ganska välkomna och antogos genast, utan att han i det minsta behöfde låta märka, på hvad håll han ville anställa sina efterspaningar. Hans vilkor och stipulationer bekräftades skriftligen; hvarpå han fordrade att få ett krigsskepp till sin disposition, och, om möjligt, briggen La Csza, i händelse han behöfde göra en exkursion på floden. Han ville afskickas som en personifierad depesch, hvars innehåll sjöofficeren, såsom ofta är händelsen, först skulle få veta når han var om bord och under segel; en vis försigtighet, emedan han ännu fruktade att förekommas uti sin vigtiga och lockande affår. Denna expedition hade icke desto mindre sina svårigheter, emedan den erfordrade en konferens mellan inrikesministern och ministern för sjödepartementat, hvilken icke kunde så hastigt försiggå, som den spekulative tjenstejägaren åstundade, som genom detta oundvikliga uppskof af hans resa sattes en ganska kritisk belägenhet. Om han allvarsamt försökte förmå sin beskyddare Borrachezo att bruka all möjlig skyndsamhet, kände han sig utsatt för faran att genom en obetänksam maddelning leda hans uppmärksamhet på den svenska briggen och sätta sin hemlighet på spel. Perezoso kände sig nu i hvarje bedrageres och inkritiska ställning, som endast med sina likar kan badrifva sina hemliga angelägenheter, och känner på förhand, att de, med hvilka han har att göra, äro lika listiga och principlösa som han sjelf, och intot ögonblick skulle draga i betänkande att badrasa honom och vända hans hemlighet till sin egen fördel,