Aftonbladet – 9 juni 1848, sida 1

UTRIKES, DANMARK. Med ångbåten Maim axkom den 3 dennes nit Köpenharn en turkisk gesandt, Selim E: fendi, får att på sultans vagnar lyckönska koouag Fredek till throebnsvgowgen och öjvermana årkilga dyrbara skänker. Fran krasteatern beräitss, att från Haderslev och Åbenrå flystade slesvig-holsteinska embetsminnen. Den provisoriska reger ngen bar inkallat den förenade sJesvig-bolsternska ständerlförsemiingen til den 44 dennes. Till Fienborg bade irbraxts 405, i tåffomgen den 8 IM j sirada, och i det bela låra tyskarna sikna omkring 200 mn. Dan 4 Juni hada man på Fyen hört en stark taron-d, och trodda derföre att en strid åts dforef.llit på slesvi ska området; men ssjutnissen bada vållsts dersf, att danska korvetten Najaden beskjunt de längs Flensborger-fjorder w-rehsrande fiendtliga trupperna, hvilka derfört mås: taga en sppan väg inåt landet. Den 3 dennes hade amiraltetsråtien i K-penhasen kom-emnerat såsom gode priser: hannoverstka skeppet Concordia, med last; hanneverska skeppet Johannes men lasten frigafs; preuwsiska skeppet cer Pieil, med last; o!denburgsta skeppet Astrea, med last; samt preussiska skeppen Henriette Augusta och Laursz, med last. FRANKRIKE. Vi medhunno i går endast redogöra för natiopalförsamlingens sammankomst den 29 Maj. Frågan om regeringsutskottets, eller den provisoriska styre!sens maktutöfning afgjordes till fullkomlig seger för ministrarne. Regerlngsutskottets medlemmar öga, på grund af nationalförsamlingens beslut uti denna fråga, att hädanefter bevista nationalförsamlingens sessioner efter godtfinnande, att t-ga initiativet uti alla lagförslagsfrågor, samt förfoga öfver militärmakten. Det var ioskränkningen i regeringsutskottets myndighet uti dessa punkter, samt rättigheten för detsamma att låta slå generalmarsch utom nationalförsamlingens hörande, som blifvit åsyftade af pröfningsutskottet. Man erinre sig, att dekretet rörande denna regeringsutskottets beslutanderätt, som framställdes af justitieminist. Cremieux, straxt efter stormen den 15 Msj, och som hufvudsakligast åsyftade att ställa vapenmakten i och omkring Paris, samt framföralit vakterna vid nationalförsamlingens sessionssal under regeringsutskottets högsta befäl, blef skarpt anfaliet af den dynastiska venstra sidan, som redan förut hade försökt att, genom församlingens reslemente, tillförsäkra nationalförsamlingens president uteslutande rätt att låta slå generalmarsch. Detta dekret, som flera dagar slumrat i byrån, hade, genom den fara som denna dag troddes hota församlingen från nationalverkstädernas arbetsparsonal, åter fått en viss vigt och nära nog vuxit till betydelsen af en kabinettsfråga. Regeringsutskottets fullständiga seger efter en lång och I:flig debatt var således en ny trlurat för ministrarna. : Vid sessionen den 30 hade lugnet åter inträdt: Ingångarna till sessionssalen voro nu fullkomiigt fria och den väpnade styrkan var aflägsnad, med undantsg af ena bataljon linietrupper och något horgsrgarde. Vicepresidenten öppnar sessionen kl. 4. Gårdagens diskussion: om verkställande maktens fullmakter ; farans ögonblick fortsättes. Det var egentligen ett tal af Lamartine som gjorde slag i saken, och utgången af frågan kan anses såsom den provisoriska styrelsens första kabinettsseger, — En deputerad uppträdde derefter och äskade beviljande af ett kridi-!: iv på 300 millioner frares till lättnad af asso-!! iationer mellan kapitalister och arbetare; förslaet skulle komma under överläggning vid en foöl-!l ande session. Församlingen skred nu till rådpläg-: ling öfver den oändligt vigtiga frågan om naltio-): ralverkstäderna. Paul Sevestre meddelade, att en: oalition ägde rum bland arbetarne, enligt hvilken e, utom en visss bestämd förhöjning af arbetslö-! en, icke återvända till privatfabrikanternes verk: c d S 8 täder, oaktadt nationalvrekstäderna betala dem en emnförelsevis ringa dagspenning. Sådant ofog borle ej mera fördragas. Dessa fiendtligheter mellan rbetarne och fabrikanterna måste bringas till ett kyndsamt slut. — Häröfver uppstod ru en liflig disjussion. De flesta talare yttrade sig emot verkstälernas fortfarande. Utrikes ministern har den 29 tillkännagifvit för ammaren, att Spaniens och Belgiens erkännande afk ranska republiken på officlel väg inkommit till ka-n inettet. D Nationalgardet var den 29 hela dagen förgäfveslu nder vapen. Klubbarna synas hafva för afsigt att!o red blindt allarm uttrötta nationalgardet och inta-h a dem mot tjensten. b Akttenskapsskilnadslagen röner hos folket mycket!h adel, till och med i nationalförsamlingens byrå ett!b förklarligt motstånd, b On OM mm