Aftonbladet – 3 juni 1848, sida 3

JV EN OMS 8 VOR DB I Med 27 nej mot 23 ja bestämdes tullen till 3 sk. per . Fosfor. Hr Palmer ville ka 2 rdrs tull härpå. Inhemska chemiska fabriker tillverkade denna vara. Hrr Brinck och Ekholm begärde bifall. — Bifölls. Färger och färgningsämnen. Nedsättningar å åtskilliga artiklar häribland begärdes af hrr Almgren och Westin. Garn, bomullsofärgadt. Hr Gillberg talade för nedsättning, helst finare numror ej tillverkades i landet. Det kunde indelas i 2 klasser. Hr Muråa instämde i förra hänseendet och föreslog 4 sk. tull. Hr Bergman sade att äfven åtskilliga högre nummer nu mera spunnos inom landet. Fyra millioner skålpund sådant garn tillverkas nu, då för 40 år sedan blott 800,000 och för 20 år sedan blott några och 60,000 tillverkades. Hr Muren sade, att väfverifabriker nästan icke använda inhemska garner, åtminstone ej finare sorter, hvilka, om de här tillverkades, endast gjorde det till högt pris. Bomullsväfnader för hand väfdes till lägre pris här än i andra. länder, och vi kunde exportera betydligt, om priset på garn blefve billigare. Hr Westin sade, att 4 sk. tull på gjorde blott 4 rst. på en aln kaliko. . Hr Sjöstedt: Denna ena skilling gjorde en skänk åt fabrikanterne af 800,000 rår årligen. Hr Bergman: Den föreslagna tullen utgjorde blott 48 procent. Till Rydboholms fabrik levererades från inhemsk garnfabrik icke obetydligt garn. Flera fartyg sysselsattes med införande af bomull för inhemska fabrikerne. Hr Almgren talade i samma syfte som hr Westin. Hr Lagergren fann icke skäl hvarken i farhågan för smuggling, välveriernas intresse eller uti den omtalade stora vinsten för bomullsspinnerierna, att nedsätta tullen 4 sk. Skadan deraf för näringen och dess arbetare borde afses. Ville icke dölja att denna nedsättning låge en fremmande regering ömt om bjertat. För 4 sk. tull talade vidare hrr Gustafsson, Em bring m. fl Vid votering bestämdes tullen till 4 sk. — Under f. m. i dag fortsattes hos Borgareståndet debatten öfver tulltariffen. Början gjordes med artikeln hudar och skinn, hvaröfver längre diskussioner föreföllo. — Bondeståndet beslöt sistl. gårdags e. m., på derom af talmannen förnyad begäran, att företaga till afgörande Statsutskottets utlåtande JM 184, angående beredande af tillgångar för kreditivet till krigsrustningar. — Rutberg reserverade sig mot detta beslu!, enär tulltaxan redan blifvit företagen till behandling. Hvad anslaget vidkom, kunde han med tillfredsställelse säga att han aldrig med sin röst bidragit dertill. Som Tyskarne nu utrymt de danska provinserna, torde ett lustläger i Skåne bli enda frukten af dessa stora kostnader. — Bengt Gudmundsson nedlade i ett skriftligt anförande sina tankar. Det hette, då frågan väcktes om de 2 millionerna, att en del medel redan funnes att tillgå hos Riksgäldskontoret, men man funpne nu att allt af tillgångar redan förut var användt. Att en del af armeens och en mindre eskaders utrustning genast skall föranleda anlitande af lån och högre be-l. skattning, hvad bevisar detta om ej ett fortfarande missbruk af de årliga anslagen till vapen och materiel? Hvad bevisa dessa statsrevisioner, dessa luntor af afslutade räkenskaper annat, än misshushållningen med statens medel och otillförlitligheten i kontrollerna? Imedlertid vore nu ej annat att göra än genast bevilja lån, — i anledning hvaraf talaren : väckte motion om aflemnande till Riksgäldskontoret af 300,000 rdr af bankovinsten för hvarje år, till amortering af lånet till kapital och ränta. Häri instämde Christen Andersson, Obom, Sven Isaksson, Per Nilsson m. fl. — Rutberg skulle gernå vilja förena sig i motionen, men för att kunna besluta om bankovinstens användande, borde man först veta om någon sådan blefve af. Han ville bifalla på de grunder hr Schartau antydt. — Utlåtandet bifölls, hvarvid den siste talaren reserverade sig emot ett beslut som tillkommit genom verklig öfverraskningp. — Bengt Gudmundssons motion remitterades. Härefter fortsattes med tulltaxar. Artiklarne: knifvar, kopparnickel, kreatur, krokar, krukmakarearbeten, käppar och kött bibehöllos vid tull enligt 1845 års taxa, till hvars fortfarande för hvarje artikel Andreas Bengtsson, Sven Heurlin, Petter Jönsson i Träslända och Petter Persson i Adelfors isynnerhet bidrogo. I fråga om artikeln kött uppstod en längre diskussion, hvarvid isynnerhet Sahlström, Husberg och Östman talade för nedsatt tull. Sahlström reserverade sig emot beslutet att bibehål:a gällande taxa å denna vara, hvaraf syntes, såsom han yttrade sig, vatt inom Bondeståndet funnes blott säljare, — ingen köparen. Införselförbudet å kort diskuterades länge och kostade en votering, hvarigenom, med 45 röster emot 35, förbudet borttogs mot en tull af 33!; procent. Erut skulle äfven få införas mot enahanda tull-. afgift. — Bondeståndet biföll i dagens plenum nedsättning i tull enligt utskottets förslag å artiklarne lim, majs, oljor, porslin, medicinskt salt, skriftaflor, svampar, sågblad, stenkolsstybb, tegel och tran. Förbudets borttagande å utförsel af malm bifölls mot 33!; procent. Föreslagen utförseltull å oljekakor af ö sk., bifölls. Förbudet mot införsel af måladt och tryckt oäkta porslin bifölls enligt utskottets förslag, äfvensom tullfri införsel af äkta porslin för pharmaceutiskt bahof. Förbudet å införsel af salpeter borttogs mot bestämmande af 5 rdrs tullvärde och tull af 33!; procent. Häremot reserverade sig Obom. Införselförbudet å sockersyrup borttogs enligt förslaget. Artikeln smör föranledde en längre diskussion. Utom dem som yrkade bifall till nu gällande taxa, talade en mängd för nedsättning till 2 rdr, hvaremot Sahlström, Tobias Lind, Öbom, Rutberg m. fl. gillade utskottets föreslagne nedsättning till 4: 24. — Vid anställd votering beslöts, med 57 emot 27, att 2 rdr skulle blifva införseltull. — Häremot reserverade sig Rutberg, Obom, Glad, Westermark och Per Eriksson. Förbudet mot införsel af topp-, kandioch kaksocker borttogs, enligt förslaget. Vid artikeln spannmål bifölls den af utskottet föreslagna tull, äfvensom genom votering, med 44 emot 39, fix tull för 3 år. Häremot reserverade sig Gezelius, Jöns Ersson m. fl. Sparrar af 8 tums tjocklek midtpå voro af utskottet åsatte utförseltull af 3 sk. per stycke. Strindlund, Öbom, Östman m. fl. önskade förhöjning härå, och efter någon diskussion beslöts, på Östmans förslag, att tullen skulle blifva 6 runstycken per aln. Sven Isaksson reserverade sig häremot, äfvensom Christen Persson från Gottland, som ansåg denna tull utgöra ett ingrepp i eganderätten. Åsn—— ————— BLANDADE ÄMNEN: — ProrFETIA OM LAMARTINE. Lady Esther Stanhope erhöll i Orienten 1832 besök af Lamartine LA sg. 32 ST Am Aa fällan Ja Ande