Aftonbladet – 30 maj 1848, sida 3

skottens betänkande om kungörelsernas uppläsande å predikstolen efter gudstjenstens slut antogs. S:atsutskottets utlåtende om b:redande af sillgångar för anskeffuing af de två meillionerna ull krigsrustningar borde nu förekomm:3; men ehuru herr erkebiskopen medgaf att det vore afsra vid dröjsmåls, ville han dock stt betänkandet tills vidare skulle gås förb:. Doktor Gurre ius yttrade sig emot detta uppskof; men erkebiskopen invände att ärendet ännu icke förevarit hos något af de andra stånden: och hvarföre skulle vi börja? frigade har. Betänkandet bordlades således å ny. — Bondeståndets plenum den 27 M:j. På f. m. föreföll en debatt, som å ömse sidor underhölls med mycken värma. Bengt Gudmundsson hade i ett föregående plenum begärt på bordet protokollet öfver det lördagen den 20 dennes hållne val till revisorer af Stat:-, Binkooch Riksgäldsverken, äfvensom de kasserade sedlarnes genomdragning och läggande till protokollet. Samme man uppträdde nu och fortsatte sitt påstående med ogillande af Anders Anderssons från Örebro län val till revisor i Götheborgs lånekontor, i anledning af 4823 års Bankoreglemente, som säger ait revisorerne böra vara valde inom distriktet. Tslmznnen vägrade proposition härå, och fann Bengt Gudmundsson, enär denne varit frånvarande under valets fortgång, enligt grundlagen ej ha annan rätt än ait reservera sig deremot. Ratberg instämde med motionären och yrkade, på samma grunder återgång al valet. Östman ansåg grundlagen vara det enda rättesnöret för valet, och bad att få uppläsa de paragrafer som handlade derom. Då tal. dervid -j kunde uppleta något som gålve stöd åt motionen, måste han tro andra anledningar hafva legat till grund derför Heurlin undrade öfver att motionären villel. göra Bankoreglementet af år 4825 till lag, dål bLkväl seden dess minga nya dylika reglementen t:llkommit, af hvilka det sista innehölle intet i frågan. Anmärkningen vore på sin höjd en asmårolighet, den han hvarken afundades eller kuade gilla. Förre talmannen Anders Eriksson fann gälisade reglementen böra efterföljas. Valet vorel, dessutom gilladt af de närvarande; — de frånvarande hade ingen vidare rätt. Rutberg fortsatte sitt yrkande. Ostmanx, yttrede han, har behagat hålla en ordentlig föreläsning om grundlsgarne, men jag vill upplysa att i grundlagen finnes ej ett enda ord om Bankoreglementet och ravisorerne i lånekontorer.n Bengt Gudmundsson förklarade att han varit närvarande och lemnat sin valsedel. De sedpaste Bankoreglementen innehölle endast grun! der för lånerözelsens bedrifvande, och hade i dessa bestämmelser tid efter annan undergått förändringar, hvaremot angående revisorsvalen intet nytt stadgas. Men då sednaste Bankoreglemente förklaras till sina grunder bestämdt af de äldre, måste 41823 års stadgande om revisorsvalen oviltorligen äga bestånd. Petter Jönsson ville ej begära upprifvande af valet, men efter hvad han nu hört, ansåg han talmannens förklaring om propositionsvägran vara aliför hastigt afgifven. . Matts Persson förklarade sig instämma med Östman. Hens Persson från Gefletorgs län måste bifalla motionärens framställning. Riksdsgsordningens åberopade 68 hade blott afseende på sättet för anställande af val; det vore möjbg! att valen till lånekontoren dervid ej blifvit afsedde. Så länge ej någon kunnat bevisa att! 1823 irs reglersente vore upphäfdt i den omtvistade delen, skulle tslaren all:id lemna bi-: fall till motioner. Grundlagen w0re stiftad år 1809; han frågade huru någon kunde påstå att ställen funnes deri, som upphäfde ett reglemente, tillkommet 1825. Lsrs Larsson fick ordet och började med att förtälja huruledes han under sin korta riksdagsmennabana mer än en gång haft tillfälle n3;e, märka och erfare, försöken till inflytel:e gerom kalaser och örontassel, samt de suraj minerna efterit — men alltid aktat sig der-l fer; huru han sett mången gå huru långt som belst för att, äfven på bekostnad af den politiska värdigheten, njuta på en gång skänker och ärebetygelser; Luru m:n slösat med etatens medel i stort, cch izkttagit ulirasparsamhet i smisaker, o. s. v.; huru man gjort kostnader för voteringsbinketter ... Talmannen afhröt med påminnelsen om iakttagande af tillbörlig hofsamhet, i tnnat fall skulle klubban g3, till tecken att sammankomsten vore upplöst — hvsrefter Lars Larsson slutade med sti örera sig med motionären i ogillandet af valet. Hens Persson, som ännu ej kunnet få utredning i frågan om giltigheten af gamla och nyaj reglementen, tog sig anledning att citera den g i riksdagsordningen, som bestämmer talmannens och sekreterarens åligganden, samt bemställde om ej den sednere, såsom erfaren jurist, villel utlåta sig i saken. Talmannen för sin del åberopade 58 SR. O., der det heter, stt vid protokol!sjustering ett beslut icke kan ändras; endast sådana tillägg göras, hvarigenom ingen ändring sker. Sekreteraren förklarade sig anse valet öga laglig giltighet. Anders Persson från Örebro län hemslällde om ej ordet sböran i reglementet betyder en önskan att så måtte sken, ej en oviltorlig befollning, som i sidant fall bordt uttryckas med ordet skolan. För öfiigt vore ej Anders Andersson tillfrågad om han emottoge befattningen. Sihlström föreslog talmannen 2tt fremställa proposition på ståndets gillande eller cfillarde af dess uttalade åsigt. F. talmannen Arders Eriksson instämde, men tnskada för sin del att valet måtte bestå. Skulle något hinder enligt reglementet möta Anders Anderssons inträde såsom reviror, så finge hsns närmaste supplesnt uppylia pla sen.