Aftonbladet – 30 maj 1848, sida 1

unaciralte!se medde:a EGGERT NAUCLER SON. BEVILLNINGS-UTSKOTTETS UTLÅTANDE HM 13, angående Tullbrvillningen. 22. (Forta. från lördagsbl.) Utskottet instämmer äfven i Kong). Maj:ts förslag att under hufvudrubriken hudar och skirn i taxan sammanföra de nu på skiljda ställen upptagna artiklarne läder och pelsverk. För läder, hvarunder i gällande taxa icke mindre än 3 serskilda rubriker och deribland en för sul-läder äro upptagne, har Kongl. Maj:t föreslagit den förenkling att sammanföra alla aessa rubriker i 2, nemligen karduans-, pergamentssamt färgade eller tryckta skinn och andåra slag, med eller utan lackering,; och har Kongl. Maj:t å den förra föreslagit 36 sk. och å den sednare 10 sk. införseltull per skålpund. Utskottet tillstyrker, att den första af dessa rubriker karduans-, pergamentssamt färgade eller tryckta skino må antagas och införselafgiften derå bestämmas till 36 sk. skålpundet; men då sul-läder eger ett i förhållande till vigten jemförelsevis betydligt ringare värde, än andra slag beredda hudar och skinn, och öfriga till den, enligt Kongl. Maj: s förslag, under läder upptagna rubrik: andra slag med eller utan lackering hänförliga sorter åter synas, med afseende å deras högre värde, icke skäligen kunna åsättas så låg tull, som Kongl!. Maj:t, under förutsättning att sul-läder derunder skulle inbegripas, föreslagit, hemställer utskottet, att under rubriken läder, må införas en serskild rubrik: Sulläder med 32 sk. värde och 8 sk. införseltull per skålpund; och att den derefter följande rubriken andra slag med eller utan lackering må med tuillvärde af 4 rdr 46 sk. åsättas införseltull af 16 sk. skå!pundet. Finare skinn för tillverkning af handskar, efter kommerskollegii pröfning, införas mot tull af 40 procent utaf värdet. Under hufvudrubriken pelsverk må införas följande rubriker och tullbestämmelser, nemligen: Gelskinn med . . so . . . 3 sk. införseltull Fåroch lammskin: grå krimska samt svarta . . 146 sk. d:o andra slag .. . . . , 4 Sk. d:o jerfeller filfras-, lo-, ren-, räf, sjuppoch vargskinn . 40 sk. d:o Skälskion . so ss so so 3 Sk. d:o Andra slag . . . . . . . . 24 sk. d:o per skålpund. HMiktor, hakar och hyskjor; införeltullen å denna artikel nedsättes från 4 rdr till 46 sk. pr skålp. Hängs!en må förtullas efter vigt och indelas i två rubriker, ,af siden eller halfsiden, med 6 rdr värde och 4 rdr 24 sk. införseltull, samt aindra slag med tullvärde al 2 rdr och 24 sk. införseltull per skålp. Inörseltullen å forr ingefära bör från 4 sk. 40 rst. höjas med 2 rst. till jemnt skillingtal och åinsyltad ingefära bibehållas vid nu stadgade belopp, 16 sk. per skålp, Cirklar, passare och cirkelbestick, pcompassern, glasögon och lorgnelter, samt ardra slag infatiade optiska glas tillstyrker utskottet stt intagas under mathematiska eller optiska instrumenter och åsättas: cirklar, passare och cirkelbestick samt compasser, de redan för dem föreslagna tullbestämmelser, glasögon och lorgnetter från 23 till 20 procents nedsatt införseltull, och aedra slag optiska glas den å dem nu gällande tull af 3 procent uta? värdet. Musikaliska instrumenter. Utskottet tillstyrker dels nedsättning af införselafgiften å positiv till 40: rdr stycket, dels ock angående de flere andra instrumenters hänföranda till rubriken andra slagp samt denna rubriks fördelning med afseende å instrumenternas beståndsdelar af metail eller träd. Införseltullen å ister nedsättes från 2 sk. 3 rst. till 2 sk. skålp. Beträffande artikeln jern, så har K. M., då inom idkarne af jernhandteringen den mening i allmänhet vore rådande, att tillstånd till tackjerns utförande skulle för deras rörelse vara i högsta måtto förderflig och olycksbringande, och enär redan iandra afseenden en större frihet i jernhandteringen nyligen trädt i verksamhet samt ännu icke kunnat visa sina följder för dess äldre idkare, funnit förbuden mot utförsel af tackjern och dermed likartade artiklar böra bibehållas och i följd deraf samt då bergsmannahandteringen deriganom fortfarande blefve inskränkt i dispositionen af sina produkter och således behöfde skydd mot utländsk medtiflan, äfven ansett förbudet mot införsel af tackjern böra qvarsta. Emot dessa förbud hafva hos höglofl. ridderskapet och adeln, vällofl. borgareståndet och hederv. bonde-v ståndet åtskilliga yttranden blifvit afgifno. Y Oaktadt sorgfälligt övervägande af hvad till stöd e för förbudets bibehållande blifvit anfördt, har ut-)k i å mm es oh om vm skottet icke eller funnit sig deraf kunna öfvertygas i om behofvet al detta undantag från de allmänna grundsatser i afseende å tullagstiftningen, hvilka utskottet antagit. Att jernhandteringens idkare i allsg) mänhet hysa och förfäkta den mening, att borttagandet af förbuden skulle för deras rörelse blifvalr förderflig och olycksbringende, bevisar, efter utskot-i4 tets tanka, lika litet förbudens behöflighet, som enan handa meningar, uttalade och förfäktade till förmån pb ör andra hittills med förbud skyddade näringar. s! Vanan af detta skydd och den sorglöshet, friheten rån lifligare konkurrens medför, har i alla tider al-b trat tron på skyddets oumbärlighet. Men erfarensi heten deremot af öfvergången till friare tullagstift-f ling har ock lärt, att just de näringar, hvilka oakadt sina idkares strider för förbuden blifvit utsatta2 ör allmännare konkurrens, gått framåt. Den större rihet i jernhandteringen icom landet, som nyligen ti rädt i verksamhot, måste, efter utskottets åsigt,lhi narare minska, än öka den förmenta vådan af för-!rd oudens upphörande, då den utsträckta smidesrättig-sa wetens utofrande tager landets förut möjligen öf-h jerflödiga tackjernstillgång i anspråk. Då utskottet, er vå dessa grunder, kvarigenom anförda skälen för vibehållande af ifrågavarande förbud torde finnas)bi ederlagda, antager, att de allmänna grundsatser, hi (. M:s förslag innehåller, äfven varda på föreva-st ande artikel tillämpsde, tror utskottet, att vid den!de fvergång från förbudssystemet, som häraf föjer, fy lörsta försigtighet bör iakttages. Emot den twlfgift KE. M., i siället för förbudet mot införsel aflat tångjern, föreslagit, har blifvit anmärkt, att sammalkr fgift, likasom förbud, gjorde all införsel omöjlig. ve amma invändning torde ock möta utskottets för-lir lag till tullbestämmelser, der förbuden mot inoch lst tförsel af tackoch ballastjern samt dermed likar-li ade slag, enligt utskottets åsigt, böra upphöre. lm fon, om också dessa tullbestämmelser i alimänhet!M ;ke skulle medgifra någon egentlig utvidgning af andeln med främmande länder, lemna da dock, oc er svenska eller andra länders jernsorter för vissejfri idustriella behof äro oundgängligen nödvändiga el-frå r företrädesvis användbars, möjlighet till varubyte;!sk ch till detis, i förening med den stora fördel, blotta a rkännandet äf en riktig grundsets i och för sig inebär, tjena zämnde tullbestämmelser, på sammalkr