Aftonbladet – 29 maj 1848, sida 2

— TREDJE BOKEN. FÖRSTA KAPITLET. SAMMANTRÄFFNING OCH FÖRSVAR. Några timmar hade åter förflutit, och briggen Nordstjernan med sina passagerare liknade ett flytande institut för döfstumma. Brisen blef oupphörligen allt friskare, och med kutterns annalkande drog den bändelsefalla stund allt närmare, som måste öfverlemna Dolores och Alvarez åt en grym partiandas raseri, om icke deres goda genius i den nordiske f.d. sjöofficerarens person kunde tillvögabringa någon räddning, hvartill ban, lik en verklig sjöman, ännu höll planen inom sig. Luften var ren och klar, och de grågröna vågorna plaskade omkring skeppet, som om det flöt der endast för att afbryta enformigheten i de:as bullrande rörelse och tjena dem till en leksak, den de obetänksamma landtboerne hade öfverlemnat till deras handbafvande, änskönt den, i sitt dåliga lynDe, redan hade splittrat och förstört tusende dylika gäckerier. Semma sjödufvor, som me en af sig sjelfva glömsk tillgifvenhet bade föjg skeppet från Point Indio, kretsade och flögo i afia rigtningar omkring aktern, doppande sig gång efter annan i kölvattnet, hvars fradga trycktes fornöja dem, ju längre skeppet genom sitt bastiga lopp förlängde dess flytande tillvaro. Krigsskeppet La Caza hade längesedan hissat sina läsegel, för att så fort som möjligt följa kuttern, hvilken imedlettid hade ett betydligt försprång, och tycktes flyga soabbare, ju kortare afståndet blef mellan de tre skeppen, hvilkas anlag för segling efterhand visade sig sådana, som den skicklige sjömannen bade beräknat. Nordstjernans läsegel lågo, i Kraft af Hinangos order, färdiga på däck; men Han uppsköt ordern