ställda, helst de redan sanktionerade. Den genomgripande förändringen torde icke på minga är komma till verkställighet ngn Hr Ekholm: reservation borde afcer, då beslut fattas efler justeras. Uppsköt, derföre att yttra sig, ehuru ban hyste lika tanka med rejervanten. å Stats-utskottets utlåtanden N:is 177 —483 godkändes ut:n diskussion. Stätsoch bevillnings-utskottens utlåtanden N:is 44 och 43 godkändes; likaså N:is 47—90. Hr Koch uppläste en motion, der-uti ban klaade, att statsutskottet nödgades afslå flera bes särda nyttiga anslag, darföre att medel icke föeefunnos. Det vore då skäl att uppleta alla illgångar för statsverket, som möj!igen kunde innas. Betta gaf telaren snledning, att för der nändelse krig uppstoda, yrka werkställigbet af ständernas beslut 1810, :å Prestestånde:, mot af de öfriga stånden gjorde kovcessioner, åtagit sig en krigsgärd af 4, å 2 tunnor spannmål araf hvarje pastorat. Detta skulle för hela rie ket göra 47 å 41800 tunzor. Hr Lagergren ansåg att det åberopade beslutet gällde endast det krig, som vid dess fattande 2fsågs, och blott om gärden ej då utgick, kunde anspråk derpå nu göras. Hr Schartau sade, ait riksdsgsbeslut gällde längre ån blott för tilifille, och pres:estinde: hade mot sitt beviljande fått andra fördelar. Att nu neka gärden vore af presteståndet detssmm2, som om adeln nu ville åtestaga rättigheten att enamt besitta jord af viss natur m. Mm. Hr Kock: De andra stånden bade 1840 åtasit sig åiskillige mosv:rande konceessicner. Taaren trodde cke, att beslutet i. alseende på frågavarande krigsgärd hade blifvit återtaget. Hr Lagergren påminse att vi ännu icke beunno oss i krig. Således kunde krigsgärd ej in komma i fråga. Ständernsas beslut om krigg;ärd rörde blott det krig, man vid beslutets attande afsåg. Begirde bordläggning. Hr Schartzu: Det barodde på ordslagen, om järden afsåg blott ögonblicket eilsr äfven kompande tider: Hr Lagergren afstod från bordläggningen, se Jan ban fått se ordal:gen i beslutet 4840, hvilka örekommo temligen allmänna, så att talarem cke för närvarande kunde utreda om motio Näraens åsigt var rigtig. Hr Wedberg kegirde remiss. Hr BrircX kände ej något Svensk: krig 4840. Presieståndets åtagande borde fortfara ttsom frige Rikss:ånds koncessioner. Hr Wern uppläste de ifrågavarande ordalacen i beslu:et 4840 och förklz:rada, att ban ansåg det ännu gällande, Hr Indebetsu yrkade ramiss till statseller detta och ekönömiutsko:tet. Hr Kock ville remiss blott till eionomiutskottet. Det vore blott friga oc, verkstill:nde af ett redan fattadt beslut. Motionen remitterades tll ekonomiutskottet. — Hos Bondeståndet utsågos, vid anstäldt val, följande ledamöter i förstärkt S:atsuiskott: Jonas Christoffersson, Appsquist, Christen Andersson, Anders Ersson; Per Persson Edin, Cark Nilsson, Per Mattsor, Erik Matlmin, Hans Hansson, Anders Perssot från Örebro lin, Jonas Jonas Ersson, Adolf Fredriksson, Per Erikssom rån Wermland, Johan Sxsmuelsson, Sablströma Gustaf Petersson Andreas Bengtsson, Liss Lars 0 sion, Arders Ossön, Joh. Westermark och Erik Persceon från Gsfleborgs län. Suppleanter: Lars Pettersson från Westeråg län, Ola Mipsson, Maghue Hallberg. Erik Månse son, H. J. Öbom, Olet Nilsson, Anders Andersson från Wermland, Jonas Pettersson och Husberg. Rättelse. I thorsdagsbladet, 3 sidan, 5 spalt., 37 rad. uppifrån står: Aldenauerklostren, läs: Aldenauerkretsen. mn ORO EO OO Enn TT ANDET S-TTNNERR ATTEF GTR