resningens dagar voro de olyekligaste, men ärofullaste dagar i mitt ödsiiga lif. Den närvarande stunden tillåter imedlsrtid ingen vidlyftig berätteise om dem. Alla de svårigheter, som förräderi och intrig kundelägga 1 vägen, användes med den finaste beräkning, att förlama vår ostyrka; tillintetgöra våra rlaner och hämma en strid; hvars följder otvifveläktigtskulle hafva brutit despotismensinacke i Euröpa,. styckatdet gamla; Europa medoWess blodbestänkta throner, öfverändeakastatstyranniets Prerogativer och.--på spillrornaaf de:svettoch bloddrypandö monarkierna kallat till -lifsett ungt Europa — ett ungt Europa, som i deunga unionerna at den transatlantiska verldens. förenta. stäter skulle hafva funnit siga bundsförvandier. t Europas furstar. darrade och deres diplomater trädde tillsammans till hemliga-konferenser. De insågo faran och nödvändighetea att öfvsrändakasta vårt verk.. Men: detta-öfverändakastande kunde icke verkställas genom en öppen strid, ty. i många monarkiers armeer lågo frön till revolution, så väl som hos nationerna sjelfva,. och det FamiaEuropa darrade vid tanken -på vår inmarsch i Savoyen. Vi kunde endast afväpnas genom förräderi Och j framkommen till-Chamböry? frågade Dolores hastigt, -ifrigt väntande utgången. Icke utan blygsel måste jag-svara. — nej,, återtog Hinangos Öedh-han berättade vidare med stigande värma: Di bJog har sett folk i krig och öfverlefvat bataljerHas förödelse; men. aldrig har jag: varit vittne till en sådan scen som dennä! ia Den anda, : hvilken i trots af allt förräderi gJ0nade vår resning, tycktes hafva väckt hela Europas förenade styrka. : Det unga Italiens fana bar den väl kända inskriptionen: Frihet, jemnlikhet, mensklighet ! axnf baser? Samma devis, som Monte Videozantagit,, afbröt Dolores: Y d bår Densamman; fortfor Hinango. Ett af de ädlaste fråntimmer 1 Italien, shvars ena:somslutade sitt lif i ett fängelse och hvars två andra sönbr gingo i vår kårs föttrupp; -hade broderat -dennaOfana med sina egna Känder.sFanan restes i-Savoyenyioch förräderi — förräder! omintetgjorde vårt företags Jag såg en falang med blommhn:saf fem folkg ungdom och män sina prunkanderleder, och mitt hjertavår nära att brista: -Men genom den andeå af resignation, uppoffring öh Tepublikansk sjelfför sakelse; som inspirerade-oss ålla) lättadös förräderlet Ingen bland de andliga ledarne af folkens sak ville antaga en rang. De ädlaste män al hvarie na