Aftonbladet – 24 maj 1848, sida 3

imedlertid blef förjagad från Frankrike och nödsakad att begifva sig till Geneve. Sedan Polen blifvit afväpnadt, hämmades revolutionen 1-Italien; men icke desto mindre har cn anda gjort sig gällande och jäser genom hela Europa, en anda, som hvarken kedjor eller fängelser äro i stånd att fjettra eller utrota. Oh! kapten Finngren, det var en herrlig tid! Det var en tid, i hvilken man måtte känna sig stolt öfver sitt värde som menniska, när nationernas, när ella de europeiska folkens anda, när hela menniskoslägtet reste sig upp och begynte röra sig, i tro på en högre bestämmelse, i tro på Gud och förtröstan till sig sjolfya.n Hinangos ögon glänste af entusiasm. Han förblef stående och blickade upp åt himlens blå, fullföljande en tanke, hvilken för ögonblicket ledde honom bort från jorden. Det var en herrlig tidp, fortsatte han; och den som har lefvat uti den, i öppen strid mot tyrannerna med Guds nåde, hvilka fläckat Europas throner med de ädlaste söners martyrblod, af alla folk — den som ber lafvat och kämpat i den tiden, sora jag har gjort, skall aldrig förtvifla om mensklighetens sak — alårig förivifla, att folken i roensklighetens anda en gåvg sola uppresa sitt hufvud. vÄanu en gång, fortsatte han, vännu en gång, i betraktande af den tidens företselser, tager jag till ordet rörande den sannings och frihets anda, den vi igsokänna i historien om mennistoslägtets utveckling, och hvilken uppenbarar sig uti idsns eviga strid, så långt vi kunna blicka tillbaka i det förflutna. Denna anda, som i sin verklighet lyste omkring mig och genomträngde alla europeiska folks bjertan, vaknade samtidigt i Italien, Polen, Schweiz, panien, Tyskland och Frankrike — sedan symptomerna af dess verksamhet och gträfvanden, några är förut, hade uppenbarat sig hos dessa folk. Pen visade s!g i Julibarrikederna i Paris; utbredde sig härifrån, uppväckande folken likasom genom en elektrisk stöt, öfver alla Europas länder; stridåe i alla former, i ord och gerning, med lil och biod, i nära fyra år, tills förräderi lyckades afväpna densamma i Savoyen, hvarest den sökte koncentrera sina sista krafter såsom en förtrupp al ett framtida Europäs söner.n