Aftonbladet – 23 maj 1848, sida 2

män som njuta lön af staten. Förslager hafva blilvit inleronsde till representanternes kammare om dessa ämnep. Ministerbillen, som angår de salarierade tjenstemännens oapntaglighet till representanter, medgifver dock ett visst antal undantag till fördel för ministrar, generalilöjtnanter, råder i ap pellationsdomstolarne, och guvernörer öfver provinser, valda i en annan provins än den de sjelfva förestå; men vi äro öfvertygade, att kamrarne ej gå in på dessa undantag, hvilka, kommer allt omkring, endest äro tillskapade för den personliga orsaken att kunna bibehålla någre af de inrflytelserikaste medlemmaroe i kamrarne ———— tip — Med gårdagens Postoch Iorikes tidning följde ett exirablad, innefattande ett intressant och upplysande faktiskt referat af historien om Slesvigs förhå:landen till Holstein och Danmark, förfatradt med en klar och lättfattlig uppställning af hr rissarkivarien Nordström. Men finner vid läsningen deraf ytterligare, att detta ämne är ganska jinveckladt och tvisten derom svår att afgöra med absolut visshet, hverföre ock författaren icke inlåtit sig i något omdöme; men skälen synss likväl väga betyolgt till Dapmasks örmån. Öfverskriften innehåller, äts detta extrablad utdelas äfven till Aftonbladets abonnenter i landsorten kostnadsfritt, för hvilket vi få eflägga bos Post och Iorikestidniogens red. vår förbindliga tacksägelse. I följd häraf är det ock öfverflödigt, att göra någon vidare recit af innehållet, MM— till MMM — I Östgötha Cerrespondenicn för den 47 dennes läses följande berättelse om det i Linköping den 45 dennes håälina möts af reformvänner: Sedan sammankomsten blifvit öppnad af hr lagman Morath, somm genom acelamation valdes till ordförande, genomgingos de till sällskapet inkomna namnteckningar af de länets invånare. hvilka önskade deltaga i den underdåniga petiticnen till Kgl. Mej:t, och befannos dessa namnieckningar uppgå till ett antal a? omkring 2960. Derefter enmäldes tvenne deputerade från artetsklassen härstädes, boktryckerifaktorn Flank och garfvsregesällen Söder blom, hvilka företrädde och till säl!ska vet öfverlemnade en af 824 fria arbetare inom Östergöthland undertecknad och i denna tidniog reden offentliggjord petition, med anhållan att den måtte få åtfölja sällskapets egen, äfvensom att de derunder tecknade arbetare måtte såsom ledsmöter få sluta sig till sällskapet. Denna arhållan bifölls icke allenast enhälligt, utan helssdes arbetarne äfven, så väl af ordföranden, som flere af de närvsrande, i hjertliga ordalag välkomna. Underskrifterne på de båda petitionerna utgöra tillsammans nära 3800. Frågan huru pestitionerne skulle till Kongl. Maj: öfverlemnas, föredrogs derefter, och var pluralitetem af den mening, att eedan en del reformsällskaper redan till Kong. Mej:t inlamnat sina psetitioner, vore någon särskild deputation bärirån icke nödig, hvadan bestöts, att petitioperne skul!e öfversändas till Stockholms reformsällskaps b-styre!sa, för att genonn densamma till Kongl. Maj:t öfverlemnas, hverjemte ansågs nödigt att låta petitionerna åtföljas al em särskild adress till Kongl. M:j:t, hufvudsakligen innehållande motiverna för Östgötha reformvänners åtgärd, att inkomma med en underdånig petition, afven sedan Kongl. Maj:t afgifvit sitt förslag till representationsförändring. Ett förslag till en sådan upplästes af hr kapten von Steijern och antogs. — På derom gjord framställen beslöts, utan diskussion, att Östergöthlands reformvänner skulle konstituera sig till ett permanent sällskap, så länge verkande till dess representationsreformen vore fullständigt ge pomförd. Då val till bestyre!se derefter skulle företagas, framträdde den enpe af srbetsklassens deputerade, hr Flank, och erhöll att få för sällskapeg framlägga ett inom arbetsklarsen uppgjordt förslag till bestyrelse, upptagande såsom ledamöter i densamma hrr kapten H. von Steijern, lagman Morath, prosten Lindmesrk, löjinanterve Bergensiråh:e och Ridderstad samt t. f. förste landtmätaren Wiman. Detta förslag gillades fullkomligt och väckte en så mycket angerämare sensation, som det i sig sjelf innehöll en gacska talande vederläggning af det så ofta upprepade påståendet, att genom de allmänna valeri de s. k. bättre klasserne skulle ur representationen utträngas, då arbetarne pu i sitt förslag till bestyrelse icke ens upptagit en enda ur sn egen klass. Bestyrelse valdes således i enlighet med arbetsklassens förslag, och med tillägg af förre riksdagsfullmäktigen Anders Nilsson i Abylund samt konstförvandten Fianvk. Sedan sällskapet stutligem åt bestyrelsens ledamöter uppdragit, att å sällskapets vägnar underteckna den underdåniga adressem till Kongl. Maj:t, upplöstes sammankomsten. Någon reformbankett hade ej arrangerats, utan ansågs jenligare att i stället öppna en subskript!on för danskarne. hb