Aftonbladet – 22 maj 1848, sida 1

S:poneDuder, samt en plog, midt I en grupp at sädeskärfvar och blommor. De band so nedIfalla från denna vaga uppbäras af arbetare. Framför vagnen vandrar en kör sf singare uppstämmande patriotiska hymner, bakov den unga flickor, elever af konservatorium. bvilkas sånger vexla med sångarnes. Vid ingånsen till Marsfältet stå två pyramider, prydda med alla revolutionära folks fanor. På den bögra finnas linskrifter af da Italienska och Tyska folks namn, Isom eröfrat friheten. Vid dess fot syn:s tre bilder: Frankrikes, Tysklands och Ital:ess, som räcka hvarandra handen. Omkring och vid foIten af den venstra, synas allegoriska fi urer af friheten, jemlikheten och broderligseten, aven riekande handen till bvarandrs, och vå denna pyramid finnas alla 86 departementens naomn inskrifne. Vid tågets inträde på Marsfal:et uppstämmas körer för hvarja afdelning af d-etsamma. På hvarje sida om ingången äro statyer. föreställande jordbruket och handeln, samt inJvid militärakademien statyer föreställande arImen och flottan. I På trettotvå piedestaler, sins emellan föreInade med tält, uppsättss industriens tropbesr. Midt i kretsen är upprest en ofantlig staty af i Republiken, hvars piedestal hvilar på en stor cirkelrund basis, hvartill man uppträder på fyra trappsteg, det öfversta prydt med fyra gigantiska lejon. I På en stor estrade taga nationallförsamlingeng Iregeringens ledamöter, diplomatiska korpsen och Ideputationerna sina säten. Ifrån höjderna vid Chaillot tillkännagifva ka Inonerna tågets framkomst. I Nu nedläggas på piedestalerna alla produkterna. Alla fanor och standarer grupperas omkring republikens sinnoebild. Åberbrut-charen föres fram till främsta delen af kretsen och singkörer omgifva densamma, afsjuagande serskilda för ceremonisn komponerade sånger, under det att nationalgardet och trupperna d filera för nationslförsamlingen. En luftb-long med mtionalfärgerna uppsändes. Om aftonen blifver Marsfiltet rikt ekläreradt, och ett fyrverkeri, föreställande bastiljens intagande, afbrännes på den plats der det fästet sod. På samma gång uppstiger en stor raket-kista ifrån spetsen på triumfbågen rE:cile, hvilken är upplyst af hsnzaliska eldar. Inrikes ministern begärde uppskof med denna fest, emedan man icke medhann förberedelserna. Detta blef bifallet och skulle festen hållas som i går. En ändring skule göras, att tåget icke kom att utgå från bastiljplatsen, utan från place de 1a Concorde. Uppskofvet synes Lkväl äfven varit föranledt genom befarandet af orokgheter. Kommitteen i Luxembourg för arbete, förmodligen uppeggadt af Louis Blanc, som ej fått fram sitt förslag om en särskild minister för arbeiet, hide hotat att ej deltaga i festen och den 43 hade mycken oro varit i Paris, så väl i följd af plakater, hvari arbetarne uppmanades 2tt yrka på sna fördelar, som af Polackarnes örsök att få en demonstration i gång för sin ssk. De värmare detaljerna derom torde säkrast erbållas med nästa post. Inedlertid var den 13 på e. m. allt åter lugnt. Den 41 Maj beslutade nationalförsamlingen nedsältandet af ett utskott för nya konstitutionens utarbetande. Antalet afledamöter besiämdes till 48. D2 skulle framdeles väljas, sedan man öfverlagt om valen i byråerna. För öfrigt hafva öfverläggningarne apgått reglementet. och petitioner m. m. Nationaiförsemlingen har afgjort om antalet ef sina utskoit eller kommitteer. De äro inalles bestämda till 45, nemligen: för 4) arbetet, 2) eligions väsendet, 3) utrikes ärenderna, 4) allnänna undervisningen, 5) inrikes ärenderna och konsterna, 6) departementaloch kommunalörvaltningen, 7) handeln och näringarne, 8) ordb: uket och fastighetskrediten, 9) sjöförsvaret, 10) landtförsvaret, 14) Algeriska angelägenheter12, 42) koloniern?, 45) fisanserna, 44) allmänna rbeten2, och 43) civiloch kriminal-lagstiftninen. I hvardera kommitteen taga 60 ledamöter let. Hvarje ledamot anmäler sig först till den ommitt han helst vill tillhöra. Presidenten ch vicepresidenterne nämna sedan ledamötera, och de som iske nämn:s, anmäla sig : till ågon annan kommitte. Slutligen nämna Ppresienterna de som icke anmält sig, efter behag. — Bland dsbatterna i nationalförsamlingen örexommer ett tal af Ledru Rollin, som äraf ögsta intresse derföre, att det alldeles vederigger den opinion, som varit gälldnde inom hela :uropa, men att stark splitiring ägt rum inöm 70visoriska Regeringen. Han förklafade deruti, :t om ledamöterne diskuterat öfver serskilda ågor, så hade icke en enda gång någön bitterer eller personlig debatt dem emellan uppstått, ch att minoriteten alltid med högaktning fogat g efter majoriteter. Vi skole, om utrymmet wedgifrer, meddela detta tal. M TYSKLAND. Berlin d. 43 M j. Demonsrationerna emot erkallandet af prinsen al Preussen, hvarom an förut haft aning, bestodo i början af Proster och deputationer; men utvecklade sig utligen till ett väldigt tig af flere tusende, m begaf sig till statsminister Camphausens ning vid Wilbelmsplatsen, hvarest grefve v. chwerin äfv:in befann sig. I anledning af ita tig slogs generalmarsch. Tåget var dock helt och hållet fredlig natur; och så fört ;putationen, bestående af hrr Jung, Held och .ss, undfått br Cimpbausens svar, begaf mängn sig åter tll die Zeltenr, hvarest emellan cch 3000 menniskor inunno sig. Här uppidde talare, som ej läto tillfället gå sig ur hänrns, alt karakterisera herrar ministrar till la deras svaghet och oskicklighet m. m. Rfr talens slut åtskildes församlingen; och man odde allt slutsdt, då folkhopar något sednare ån alla sidor ånyo drogo sig tillsammansfram ot prinsens af Preu:sen pala!s. Nu slogs geralmarsch för sandra gången, emedan min. jiteis demoölaramda fam S om DJ asat var