Aftonbladet – 19 maj 1848, sida 2

fi ville Uv BUR fSI8 PTA er Vr, rr BI Hr tala fivleraa för ett så otackzamt företeg som dessa gratifikationer. Om den goda Red. af Postiidningen beh-gade upptaga detia boriktigande, så vore vi förbundne derför. : ETT REFORMMÖTE I ENGLAND. Det är bekant att de stora hvälfningarna på Europas fasta land icke saknat verkan i England, och att de sedan många år påyrkade parlamentsreformerna för närvarande förordas långt mer, än någonsin förut. Talrika folkmöten hållas för.detta ändar mål nästen öfverallt, — i de ansenligare landsortsstäderna, såväl som i London; och det är numera icke blott kartister, som samlas för dessa offentliga överläggningar, utan män af förut ganska ekiljda politiska åsigter; likasom det icke mera är ensamt : den arbetande klassen, utan nästan alla samhällskategorier, hvilka dervid representeras... De petitioner som beslutas vid dessa möten sammanstämma i allmänhet. Utan att just vara blotta afskrifter af. bvarandra, hafva de samma syftning; så att när: man sett en deribland, kan man göra sig ett någorlunda riktigt begrepp om innehållet af de öfriga. Såsom prof må här anföras den petition, som beslöts på det stora mötet i Leicester den 27 sistlidne April, om hvilket vi sedan få tillfälle att nämna videre. Denna petition hade följande lydelse: Vi äro röfvertygade att det är af den högsta vigt, att folkets ombud uti ert hedervärda hus (underhuset) böra väljas på ett sådant sätt, att de, så vidt möjligt, representera heia samhället i öfverensstämmelse med brittiska samfundsordningens grund, hvilken innebär att folket bör uti parlamentet representeras . fullkomligt och ärligt. Vi finna 0ss oafvisligt uppmanade till den förklaringen, att den närvarande sammansättningen af ert hedervärda hus icke står i öfverensstämmelse med denna ytterst mektpåliggande och väsendtliga fordran. Vår åsigt är, att stor missbelåtenhet eger rum med folkrepresentationens närvarande skick, och icke blott ibland dem, hvilka nu äro uteslutna från valrätt och valbarhet, utan äfven ibland en stor mängd af de redan valberättigade. Vi anse nödvändigt, för samhällets välfärd och varaktigheten af dess inrättningar, att åtgärder skyndsamt måtte vidtagas till undanrödjande af denna bristfällighet, och att valrättigheten måtte komma att hvila på en mera rättvis och jemlik grund. Med stor tillfredsställelse hafva vi hört, att en motion blifvit gjord i ert hedervärda hus, för att undersöka detta ämne; och vi anhålla på det allvarsammaste om ofördröjligt bevijande af en sådan undersökning. Hvad vi nu framställt, skola vi icke-upphöra att begära. Under den diskussion, som föregick beslutet om denna petitiop, uttrycktes hufvudsakligen den tankan, att det enda som kunde tillfredsställa engelska folket, på dess nuvarande ståndpunkt i politisk bildning, vore en sådan utsträckning af valrätten, sord kunde åt ett tillräckligt antal af den arbetande befolkningen lemna en borgen derför, att dess tankar och behof kunde inom lagstiftningen göras kända i erforderlig mån, för att motarbeta de inskränkta klessåsigterna (class views) bos dem, hvilka för närvarande uteslutande bilda den lagstiftende makten; så att en blott och bar klasslagstiftning (class 1egislation) hädanefter måtte hell och hållet blifva afskaffad. I frågan om valgrunden rådde jemförelsevis mindre noggranhet. Man ansåg likgiltigt om den hemtades från erläggandet af direkta utskylder, eller från så kallad utskyldsvalrät (rate paving ruffrage); — om den berodde på egandet af eget hushåll, eller s. k. huskållsvalrätt (housebold suffrage); — om den härrörde från innehafvarens sysselsätsning med något synbart yrke, eller yrkesvalrät (occupational suffrage); — eller s!utligen, om innehafvaren hemtar sin valrätt från ett visst belopp af bildning, eller har bildningsvalrätt (educational suffrage). Mötet hölls i den s. k. amfiteatern, en sal, som kan inrymma omkring 8000 personer. Redan vid mötets början, kl. 7.e. m. var. huset fullt. En särskild tribun hade blifvit anbrågt för talarne, Och på den uppsteg först, staden. Leicesters: mayor, som förklarade, att han. hade sammankallat mötet till följd. af en .anfordran, undertecknad af 428 bland stadens öch granskapets aktningsvärdaste innevånare. Han enmärkte, att detta möte vore det vigtigaste, som hade hållits i orten sedan agitationen för re. formbillen. Nyssnämnde bills vanmakt — sade han — att befria oss från Iklasslagstiftning, våra frisinnade styrelsers dåsighet (apathy), och deras grundsats att allt vore äfslutadt med reförmbillen, jemte det faktum, att 46 år förflutit utan att man Jyckats genomdrifva någon af de reformer, hvilka påkallas af tidebvarfvets förstånd och önskan — detta förmodar jag skall åstadkomma den enighet i handling, som ert gemensamma behof kräfver. Barn, som lågo i vaggan eller gingo i skolan då reformbillen agiterades, hafva numera vuxit upp till män; ett nytt slägte fordrar de rättigheter, som dess fäder hoppades hafva betryggat det; och huru myeket än aristokratiska myndigheter må försöka att nedsätta vigten af den rörelse, som nu begynts, så kunna vi vara öfvertygade om att en varm känsla af deltagande och samvetets mäktiga rop på rättvisa måste bringa denna agitation till en lycklig utgång: att ordning, förenad med kraft, skall Utmärka dess framsteg, och att den icke skall upphöra, innan en ny reformbill har flyttat massan af folket inom medborgerlighetens verkliga område (bifallsrop). Bland alla sanna statsmän är det erkändt som en grundsatts, att representation och beskattning måste gå hand i hand: att om utskylderna vidgas, så måste rättigheten att bevilja dem vidgas i samma förhållande: att ingen kan beskattas uten bifall antiogen af den beskattade sjelf, eller af det ombud han sjelf, genom eget val, skickat till parlamentet., Derefter blef mr William Biggs Esq. af mayorn framställd såsom den gentleman, hvilken egde att motionera petitionens första punkt. Mr Bi.gs yttrade, att det var nu omkring. 16 eller 48 år cedan ban sist hade den äran att tala till allmänheten, under nära liknande yttre förhållanden. Det skedde omedelbart efter en annan fransk revolution, under ett djupt samhällsbetryck inom landet, och då folket på mångfaldigt sätt sträfvade efter samhällsförbättringarDet var på den tiden då reformbillen förbereddes; och talaren ansåg närvarande rörelse för den vigtigaste som egt rum sedan då, emedan den, om den genomfördes med klokhet och någorlunda förmåga, skulle hafva till följd att förflytta hvarje fullvuxen man inom de verkliga medborgarnes krets (Bifall. Med bedröfvelse måste talaren erkänna, att de ansträngningar, lsom gjordes vid det först af honom omnämnda filllfället, bade på det smärtsammaste sätt genom sina luteblifna verkningar svikit alla dem, som deltogo deri. För sin egen del hade talaren blifvit bittert lgäckad på de frukter landet hoppades af reformbilleo. Hvad helst andra måtte hafva förutsett deraf, )så hade han, för sin del, i det minsta väntat att derigenom finna banan öppnad för vidsträckta 80ciala och politiska förbättringar. Redan bade han väntat spanmålstullens omedelbara afskaffande: a de ff Ga oo fr sunda noDpfostringsj