Aftonbladet – 18 maj 1848, sida 2

svarstal så bokstafligt som möjligt på spanska, hvarpå sennor Codo sjelf icke kunde afbålla sig från skratt, och tycktes fullkomligt öfvertygad om den lärdes politiska oskuld. En af hans manskap infann sig nu med rapport, att skeppet hade blifvit på det strängaste visiteradt, men att man icke funnit det minsta spår al flyktingen, hvarpå han fortsatte sin mönstring med mr Daily och sedan med besättningen på Nordstjernan, samt beredde sig att afresa. Klar till att segla! ropade kaptenen, hvarpå han begaf sig på sin plats på akterdäck och gaf härifrån sina öfriga kommandorop, som snart satte alla i ordning. Sennor Codo, i högsta grad missnöjd med resultatet af sin expedition, qvälde icke desto mindre sin konservativa harm i sitt afsked till kaptenen och Hinango, och tömde ännu några glas champagne, medan Horatio, af lättförklarliga skäl, hade undandragit sig hans åsyn. En lycklig resa!p sade han omsider till de två männen på akterdäck, och nedgick utför repstegen i långbåten, hvilken straxt satte af under de tvungna volontärernas årtag. Jag kunde väl få det drunknade stackars kräkets kappan, hviskade Patrick Gentleboy till sin närmaste granne, under det han lätt förde sin åra; den stackars drunknade behöfver henne icke alls., Lossa kappan der ifrån bojen och kasta benne i aktern, sade sennor Codo till en af manskapet i båten. Med dessa ord styrde han emot den ankarboj, på hvilken hon fastnat. Mannen fullgjorde beföllningen, och sedan man satt sig i besittning af reliken af den nedrige unitarien, styrde långbåten mot La Caza, under det Nordstjernans segel utbredde sig i sin fulla ordning. TIONDE KAPITLET. ANGIFVELSE OCH UPPTÄCKT. I ett rymligt enskildt audiensrum i justitiepalatset vid Plaza de la Victoria satt sennor Petrozo, chefen för polisdepartementet,