a Rrre A A ST NT PASTA IV ERSUESER SU 6 eftermiddagen. a 3 fat f 3ITOCKROLITR U:ländska posten i dag medförde tidningar från Fl:mburz f den 42 och från Paris samt Losadon af den 9 denver. DANMARK. I anl:dsiog af tyska bfärbifvarnes åtgärder, att bes:juta husen wid färjestaden S:rib, der dauska blesserade allensst fusnos och derför en hvit fl-gga vsr utsatt, äfvensom att sedam all strid deu 8 var slutad, emellan krigstar ygen och tyska artilleriet, besktjura staden Middelfart, har öfverbefalbasa:en på dgaxska floti!ljon Belle till seneral Wrzangel den 9 Maj aflåst ett bref, hvari han beklagar sig öfver dessa ändamål lösa grymheter emot hus och obevipnade mnevånare, samt eritirar att danska sjömakten icke iöretag.t något liknande, mena att om verkbgen sådant skulie å tyska s:dan fort-ärtas, danska marmea är i sråud at jaga en grufl:g hämnd på tyska stersjö-städerna. General Wrangel har derpå svarat fran Kold:ng den 40 dennes, att det varit danska flatian, som .cke blott skjatit på tyska trupperna, utan beskjutit staden Fredericia (seuta är som b-kant osannt, ty det var kästellet, ars: nalen och magas.net, sum nneh-d-s aftyskarne, hvilka voro föremål för bomba: demente:; icke sjeltva staden) samt dervid dödat ccn såsat sin egen konung oskyld:ga och trogna mnevånare, qv.auor. och barn, nåndt bus öchs-adat det kgl.vslatget, m. m.,bvarföre tyska aruvH-riet vedergätllt detta med Ika mot bs2; att ingen sett någon hvit f:na uppsatt v:d Si :b, då man visst icke skulle Hafa s:julit på husen. Siuttigen botar generalen med, att för hvarj: hu, som danska marinen låter skjura i brand på tyska kusten, skall en by på Jutland uppbrännas. Hen slutar med wilkagnagifvandet, att han äravar gifva begge sk-ifvelserna uffsmiligner, på det verlden må -e, bvem svm är skulden att triget komimer att föras på ett sålt, som 1 vår. td icke mera kan rätfårdig:s. De tyska bladen innehöll: b kräftelser om den hlla sffsen vid darskaress landning på Sund wit samt kanonade:na vid Fredsricia, och sundet vid Alsen; allt naturligtvis til fördel för tyska sidan. I Slesvig hade man fen 40 dennes högtidligt begrafvit cen i täffningen vid Biischau falina braussvigska .fäceraren Fricke. Det var numera bekant att så många röster redan faliit på ejatsrådtet Fracke tul seputerad i tyska neti n-lörsaelingen, att hans val var afsjordt, eburu äonu icke afslutadt. Ifrån Kiel skrifves under den 9 dennes, att man der trodde danskarma bereda sig på något betydligsre krigsforetag. Berättelsen om Sveriges afsigt att bistå danskarna tycks icke der vanit oförväntad; men man ut -prider, att detta bistind bar endast den afsigten att befordra en Skandinavisk union i framtiden. I Holstein fortsättes med rykiena, att konungen möt den nuvarande danska ministeren synes hos de goda holstsinarne vara outsläckligt: — Bref ifrån Köpenbamn isazehålla ganska sorgliga skildringar öfver den svåra ställning, hvari den danska hufvudstaden befinner sig i anseenda till kriget och den oroliga väntsn efföljande: söner till krigsministerns disposition och sett dem draga bort såsom frivilliga fosterlandsförsvarare. Det är förut kändt att man lemnat silfver, penningar, gångkläder, handarbeten, ja den fattigasie daga lönare har frivilligt och med glädje gifvit sin enda dyrt förtjenta dagspenning. Barn hafva, utan tillsägelse, framburit innehållet ur sina sparbössor och sina små nipper, beklagande att de icke hade mera eller något bättre; och likväl ser det ut som vi dag för dag skulle gå vår undergång mera till mötes. Det talas om hjelp, men ingen kommer. (Detta bref jär dateradt den 40 Maj.) Folket är nära att förtviflaa Bland bodhandlarne är en ryslig mängd bänkruiter; kontanter stå icke att åtkomma på något sätt. Krigsskatt ålägges. . Egendomarna beskattas högre, under det en mängd lägenheter stå outhyrda, ty staden är nu nästan tom, sedan icke blott all militär bortrest, utan så många frivilliga medföljt. Åtskilliga annars välmående hus hafva måst afskeda hälften af sitt tjenstefolk; och de mindre bemedlade passa upp på sig sjelfva, så att en mängd tjenare icka hafva någotatt lefva af.: Och allt detta i D-.nmark icke är fri i sn handiing, och hatet Här äro flere familjer som hafva ställt alla sina i ter bistånd utifrån. Uii ett sådant bref yitras hafva vi den svage Christian den VIII att tacka för. .. Hans efterlemnade gemål, drottning Carolina Ama. lia, som är syster till den förrädiske hertigen af Augustenburg, spelar en tvetydig roll. Folket misstänker henne. Hon kan ganska väl vara oskyldig, hvilketär svårt att veta; men att hon under ut-öfningen af den störa inflytelse hon egde påsin gemål vaggade honom i sömn med afseende på -hennes bröder, och att dessa imedlertid voro väl vak:— na, är intet tvifvel underkastadt. Vår nuvarande FE AR 1 Re fr FJ