Aftonbladet – 12 maj 1848, sida 2

hoppades han under en eller annan mask upptäcka föremålet för sin efterforskning. Mr Rossbräck infann sig på däck, mönstrades och uppgaf sitt namn. Mr William Rossbröck, upprepade Codo; ,hvad landsman ? En engelsman! svarade han, icke utan någon förlägenhet, emedan mr Walker stod nära intill honom. Ni en ebgelsman? frågade denne med ett ironiskt småleende, men utan någon bitterhet i tonen, som måtte såra honom, till följe af den grannlagenhet, som hemligheten ombord, hvari den andre till någon del var invecklad, gjorde nödvändig. Ja, sir, återtog pseudobritten, min broder är bosatt i London och har äktat ett engelskt fruntimmer., Så! sade den andre, småleende så oskyldigt som möjligt, utan att fråga om han var son af sin bror och det engelska fruntimret. En ofrivillig rodnad hade spridt sig ölver den unge gentlemannens ansigle från europeiska kontinenten, men hans ändamål var vunnet; han såg, att officern tillade ordet Inglis efter hans namn. pErt stånd och yrke?) frågade den sedoare. Gentleman I, var Svaret, ty mr Rossbräck hade rest i Tyskland och Schweitz, och hade icke allenast observerat, att hvarje sadelmakare eller värdshusvärd från England inskref sitt namn med denna titel i utländska register, utan äfven inristade det med egen hand i Rigi och Weissenstein. ; Naturaliesamlaren kom närmast i ordningen, uppgaf sitt namn och besvarade frågan rörande sin nationalitet. . Jag är en Anhalt-Bernburger, en undersåte under H, H. hertigen af Anhalt-Bernburg.,