Aftonbladet – 11 maj 1848, sida 2

det högsta. Med djupaste c, E. KE. M:ts : underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter. Askersund i April 4848. (109 underskrifter.) REVY AF TIDNINGARNA. Tiden har, allt sedan reformetlisksper börjat bilda sig i landet, befunmt sig uti en verklig vånda. I hvarje nummer har cen utstött de bevekligzsie jäseamerrop. Med andan i halsen fran flåsar den ett virrvarr sf superlativa utgjutelser, som tydligt utvisa buru djupt det går Tidens skribenter till sinnes att sjelfskrifvenhetens, samt bördens och byråkratiens gyllene dagar synas vilja nalkas sitt slut. Den method, som nu begagnas af det kärnkonservativa partiet, vore i efå hänsesnde förtjent af mera uppmärksamhet, än dagens minga och vigtiga ärender nu medgifva oss egna deråt. De eljest försigtiga kämparne hafva nemligen låtit så hänföra sig af sin frenesi mot dem som ställt sig på folkets sida, i den stora politiska striden, ati de i itvern låtit den länge burna masken af patriotism falla, och gifvit sina innersta känslor luft i ett svall af beskyilningar och direkta förolämpningar mot de icke privilegierade folkklasserna. Uti en serie af artiklar, kallad sämdebref till Aftorbladet, fionsr man, i det bissrrasie virrvarr, uppdutad en massa af bålstora smädelIser och bögfornämt kån, riktadt mot medelklassen och det egentliga folket, hvilka utgjvis!s : bafva egenskspen att något litet mer, än möbsvus varit meningen, lyfta på den pstriotiska slöj2, hvarunder Tidskotteriet fuunit det förmånligt att agera. ISå heter det i gårdagens nusmer, om dem isom utgöra mediemmar ef härvsarande reformsällskap, att denna obetydliga fraktion af svenska folket till större delen besiår af ultraradikala tidningsskrifvsre och lika okunniga ledamöter af viktualiebildningssocietelen i våra ruftna småstäder och köpingars. På ett annat ställe talas ytterligare, med en förnäm axelryckning, om nden delen af folket sam står på vikiualiebildningens ståndpunkt, — Med vid förtviflan korsar sig Tiden för året 1848, detta evigt minnesvärda, sublisa generalrevolutionsår, som baredt bondtur och bondIyckan åt erk:radikalismen,, hvzrs phejdukar skola blifvit anbefsllda: stt inp:ägla hos alla viktualiemännerna, hurusom vi, republikanska gråhårsmän, snyftada och stortjöto från morIgon till qväll, så att knappast ett dussin näsdukar om dygnet förslogo till hämmande af tårflödet,; att dermed samtidigt här in:ättadeg en politisk klubb, i hvilken enbvar från Ingatan insläppies för 46 sk. bko; och inom kort fanns knappast en ensarotten Borough (rutten köping) i hela landet, som ej var försedd med en dylik klubb. — Om reforsmväsnernas sätt att inhbändiga underskrifter å petitionen, framwkastar Tiden med cyniskt hån den ömkliga insinuationen, att vpålitliga emissarier utsändes intill torgen, och fingo, för en sup åt hvarje sbonddräng på lasset, en mängd respekt:bla underskrifter. — Yttergsera skickades listor till flera krimsare cch hökarebodar, källare och värdshus etc., hvarest drängar, kypare, betjenter, vanliga källarkunder ma. fl. annammades för 6 sk., em smörgås, est glas punsch eller en toddy.s Silunda,, menar Tiden, fick man ihop ärvda till 4900 diverse nasnp, och dermed bar det af med Juntan. På ssmma sätt har det tillgått i landsorten. På torgen i Östergöthlands städer kar man utitrugat listor till påteckning af en hvar, som dertill kunnat förmås moi fri förtäring, bvsrvid isyrnerhet en tidnirgsskrifvavde ädlipg med sina lejda biträden varit bebjelplg; i Westmanland och i Jönköpings län har man lurat bönder på det vitet, ats man sagt petitionen innehålla förslag till skattefrihet, eiler skattejemkning etc, så att alla möjliga snygga jeswitiska meodel blifvit begagnaden eic. Längre ned heter det att en petiiionvslunta blifvit 2flassad som aåtte väga nära 3 lisp. vikt. vigt och hålla 14,000 namn, buivudsskligen tidningsskrifvare, skrämare, lådhuggnre, kypare, betjenier, drängar, statkarlar, kolares etc, samt siutbgen att denna lla obetydliga falang, käck i ord, skryt och skräfvel, och sammanföst till stor adel genom terrorism, banketter och korruption af allt slay — icke begriper hvartill denna dagens löjliga demonstration egentligen skall tjen2n, men att meni allt fall velat bloitställa s1g för detta ubjslpliga nederlsg cch göra sig förtjent af ett omåttligt å:löje i bela landet. Här har Tider, som lösaren fioner, riktigt med besked sjungit utsitt hjerias innersta tankar, sitt obligkeliga hat till allt som utgår från det egentliga folket. Det är ett nobelt språk som föres al pbildningens, sjelfutkårade represent:nter! Den aristokratiska och byrikratiska öfverlägsenheten, som drifver gäck med viktualiebildningens, passar icke illa i stycke med den hamnbusebildning, som Tidens egen top ådsgalägger. — Hvad i all verlden kan väl det konservativa herrskapet i Tiden nu ha fått för extra anledning, att ed nar:aktig patbos slunga sina bannstrålar rot de svenska köpingarna, och förära dem epithketet rutten?, just i det ögonblick deras opinionsyttringsr viilna om en utvecklad politisk verksarabet och lifskraft? Hvad i ella galens:3pers simon ör det för fetaltefasa som påkommit T.den och drifver den till den besattsste komiska ivpyfoktning, mot något som den behagir kalla pviktusliebildningen? En historisk tradition från Upssla förmåler visserligan ett Tidens professor i sin ungdom, af kärlek för magert fläsk, företagit sig att göda ett svin magerta, men hvem kunde väl tro att derna sympathi för det magra skulle föra berr yrofessosn i krig med vikiual:ebildningen,? Likasom den famösa Upsalagrisen har åfven Tiden måst unde kasta sig berr professorzrs sympathier, och exper ineatet ati göda rY RAT manrarin har hår Ivateta AA sil för