ett bref, här är ett bref till en af edra medpassagerare, mr Hinango. Det innehåller ett introduktionsbref för vår vän Horatio och för er sjelf. Jag önskar att denne resande må af er alla betraktas som min vän och landsman. Han är visst icke född i Italien, men mitt fädernesland erkänner honom som en son. Gör honom bekant med Horatio och farväl ! Den värde Bob lofvade med hjertlig god vilja att taga brefvet i det bästa förvar, och tackade italieoaren för det han på detta sätt förskaffade honom en angenäm bekantskap ; hvarpå den andre talade med honom någon stund med låg röst. Derpå tog han afsked af pappa och hastade bort. Farväl, Bob, min gosse! Gud välsigne dig! Skrif till mig snart från Rio. Lycklig resa l ropade mr Walker efter honom, under det han fattade signor Testa under armen, drog honom med sig och hviskade honom i örat: Ni är en god katolik — är ni icke så? Ni kan gå in uti kloster utan svårighet; icke såsom munk — det begär jag icke — jag vill ej öfvertala er till celibatet — utan med en hemlighet i klostret der. Kom med mig först i mitt kabinett. Signor Testa följde den excentriske gamle mannen, utan att få tid att tacka honom för besväret med vexeln. Mr Walker syntes lycklig att åter vara i besittning af en hemlighet, och dertill en af så mycken vigt, att han icke ens med den lättaste hviskning vågade nämna henne på de allmänna gatorna. Han drog sin förtrogne med våld vid armen, såsom en engelsk ångbåt halar ett italienskt skepp uppför Thames, och de försvunno snart blard trängseln på Victoriagatan. SJETTE KAPITLET. BEFRIELSE OCH MÖTE. Slupen styrde mot briggen Nordstjernan, hvilken låg omkring en engelsk mil från krigsskeppet La:Caza i sådan rigtning, att han skulle passera det sistnämnda.